- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
413

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-413

Det samma tänkte tvifvelsutan äfven tusenkonstnären, ty han
förhöll sig icke mindre stum. * ♦

Så sutto alia tre der *en stund nästan orörliga, tills Eida till
sist icke längre kunde lägga band på sig, utan hviskade.

— Jag ser vänner hos mig, icke sant?

Dahlin lade förmanande ett finger på baronens arm, under det
han i lika försiktigt dämpad ton svarade:

— Ni har inte misstagit er, min fru. Vi äro edra och Gomez’
vänner. Men jag b$r er vänta med vidare frågbr så länge. När
vagnen satt sig i rö ise, skall ^julens buller tillåta oss ett samtal,
utan att vi behöfva frukta att bli hörda af kusken och hans kamrat.

Eida följde utan invändning detta råd, ty hon insåg, hur godt
och förståndigt det var.

Med hvilka känslor Regnar såg sig dömd till tystnad, kan man
lätteligen tänka sig.

Men äfven han sade sig, att allt berodde på, att man här icke
i förtid väckte fiendens misstankar.

Och hade han låtit sitt hjärta råda, om han med innerlig ömhet
slutit sin maka i sin famn, hade han gifvit sig tillkänna för henne, så
kunde han ju ha befarat, ätt hon möjligen åter igen vändt sig bort
från honom.

Mötet med henne utanför eitadellets port stod med förfärande
tydlighet för hans själs öga.

Det var honom fortfarande en gåta, hvad som föranledt Eida
att fly för honom, som hade han varit hennes argaste fiende.

Och denna för honom nära no* hemska gåta förlamade honom
och kom honom att sitta der stum i det andra hörnet af vagnen.

Han fruktade ett nytt utbrott af denna gåtfulla sinnesstämning
och hoppades på sin v$ns bemedling för att kunna bringa ljus i
detta mörker.

Ändtligen satte sig vagnen i rörelse, och nu inlät sig Dahlin
genast i ètt ifrigt, men hviskande samtal med Eida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free