Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-414
Han förklarade, huru de sammanträffat med Gomez, utan att
likväl med det samma yppa, hvem hans tystlåtne kamrat var.
— Men säg mig nu, fru friherrinna, hvad tänkte ni väl på, när
ni vid citadellet flydde från er man och derigenom vände upp och
ned på alla våra planer på ett sätt, som lätt kunde ha kostat oss
allesamman hufvudet?
Eida suckade.
Det var smärta och blygsel, som aflockade henne detta ljud.
Och sedan började hon berätta om sin vistelse i den gamla
tigger-skans hem, hon berättade äfven, hvad som förefallit der, och
hurusom hon gripit till flykten för att ila till sin man, hvars tillflyktsort
Mirza för henne beskrifvit.
Med darrande rö§t, hvari alla de tårar, som hon se’n dess
gråtit, tycktes församlade, berättade hon äfven om Stella och det
rysliga tvifvel, som denna hos henne väckt rörande hennes mans
trohet, hvilken bild hon visat henne, och huru hon, Eida, sedan sjelf,
öfverväldigad af sorg och smärta, flytt för att i hamnens våta djup
söka glömska och befrielse från sina rysliga själskval.
Ragnar förmådde här knappast mera lägga band på sig, men
Dahlins varnande hand manade honom undan för undan att lugna
sig och först höra allt, innan han gåfve sig tillkänna.
Vidare berättade |Eida om sin räddning, om sin vistelse på
smugglarskeppet samt om de faror, för hvilka hon varit utsatt i
röfvarlägret och icke mindre, sedan hon lemna detta. Hon berättade
om indianen och striden i grottan, hvarunder hon svimmat för att
vid uppvaknandet se sig som fånge i regeringstruppernas våld.
Tonen i hennes röst var genomträngd af smärta, när hon nu
ångerfull anklagade sig sjelf för att orättvist ha misstrott sin man.
Martinez Gomez hade nämligen redan med hela glöden af sin
vältalighet försäkrat henne, att hon hela tiden bara låtit bedraga sig
af skenet.
Det hade under tiden blifvit tämligen ljust, och detta den nya
dagens första ljus upplyste äfven vagnens inre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
