Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-448
Hvilket hemlighetsfullt, innehållsdigert och hemskt ord!
— Och hvad är det då för en varelse? Ar det en
afgrundsan-de, en djäfvul? utbrast han.
Den gamle mannen log, i det han svarade:
— Precis så illa är det väl ändå inte. Nog har den lede stor
makt här i verlden, men inte uppträder han väl ändå i synlig måtto
såsom kvinnoröfvare. Emellertid kan jag icke med någon
bestämdhet säga hvad det är för en varelse, som bemäktigat sig er fru.
Negrerna här på ön berätta om underliga väsen, som hålla till i
urskogens täta snår och i otillgängliga klyftor, men de påstå, att
deras härstamning och natur ej kan utgrundas, emedan de skyggt
undvika ali beröring med menniskor. Jag har hört mycket berättas
om dessa skogsmenniskor eller skogsdjäflar, såsom de otnvexlande
kallas, men det är kanske bara sagor alltsammans.
Det kan inte vara en blott saga, inföll här Dahlin. Vi ha ju
nyss med egna ögon sett en sådan der gåtfull varelse, som man
med skäl skulle kunna kalla skogsdjäfvul.
— Jag har också hört folk påstå, fortfor den gamle cubanaren,
att Gubas urinvånare efter öns upptäckt för de mordiske spaniorernas
grymma förföljelser flytt in i urskogarne, och att de der så
småningom blifvit helt och hållet förvildade. De skulle
ursprungligen ha hållit till och fortplantat sig i de mest
otillgängliga bergskrefvor, men så småningom blifvit allt färre och
till slut blifvit kringströdda här och der i skogarne. För
många, många år sedan lär man ha lyckat3 fånga en sådan
skogsmenniska och föra henne till Havana, der alla menniskor
nyfiket strömmat till för att beskåda den underliga fången, som mera
liknade ett afskräckande vidunder än en menniska, och som talade
ett språk, hvilket ingen förstod. Man lyckades emellertid delvis
civilisera fången, och man nedlade härpå mycken möda, emedan
man hoppades att på så sätt erhålla värdefulla upplysningar rörande
skatter, som af indianerna blifvit undangömda. Men det gick
mycket trögt med att lära fången språket, och en vacker dag var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
