Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-458
Svullnaden försvann så småningom, och det gapande såret slöt sig.
Det var en underlig, fängslande bild, som ingalunda saknade
sina behag, att se denna bleka, älskliga kvinnogestalt, hvilken i
månens skimrande strålar och här invid dammen så lifligt erinrade
om en älfva, sysselsatt och pysslande med ykogsmenniskans
klumpiga kropp, hvilken i bela sitt yttre icke mindre lifligt påminde om
en sagas fantastiska vidunder.
Och när Eida sedan föll i sömn och skogsmenniskan vakade
-öfver henne, så tyckte man sig se en annan sagobild, nämligen
prinsessan, som beskyddande vaktades af den i djurgestalt förvandlade
prins Rosenröd.
Men hvar, för att fullfölja denna jämförelse, stod den hjälte att
finna, som skulle lösa de båda ur förtrollningen?
Samma , fråga, om också i väsentligt annan form, förelade sig
äfven Eida, när hon styrkt åter uppvaknade.
Skulle hon väl någonsin mera hitta ut ur denna vildmark
tillbaka till med henne likartade väsen.
Skulle* hon någonsin kunna förmå sin trots ali hans hittills
visade foglighet, saktmodighet och vänlighet likväl rätt hemske
vakta-re att med henne åter närma sig menniskor?
Och hvart tänkte han egentligen föra henne?
Irrade han på måfå genom vildmarken, eller hade han något
bestämdt mål i sigte, dit han nu styrde kosan med det mellantings
mellan djur och menniska, som han var, instinkt?
På denna sista fråga skulle Eida under loppet af innevarande
dag få svar.
De hade nu uppnått en kedja af kullar och åsar, som de
passerade, hvarefter de så småningom närmade sig en bergstrakt, hvars
toppar sträckte sig högt upp i molnen.
Dervid förlorade dock vägen ingenting af sin hittillsvarande
natur: ängar omvexlade med skogar och savanner.
Om också bergen och klipporna framför dem antogo allt mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>