Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-466
Men redan nästa minut hade det åter upphört.
Eida kunde icke värja sig för en bäfvande rysning.
De mest vidunderliga möjligheter uppstego för hennes själs öga.
Härrörde det der ljudet från något underjordiskt rinnande
vatten.
Eller förorsakades det af vagnshjul, som sattes i rörelse i
klippans hemlighetsfulla inre?
Dolde sig der ett helt slägte, som de lärde trodde vara utdödt
för länge sedan, och som här anlagt underjordiska städer?
Lyssnerskans feberaktigt uppjagade fantasi skapade de
underligaste inbillningsfoster.
Det skulle inte så mycket ha förvånat henne, om invånarne
från en sagoverld nu kommit emot henne i lifs lefvande gestalt.
Men någonting sådant inträffade ej.
Endast då och då hördes det der hemlighetsfulla, rullande ljudet,
och det höll Eida vaken ända till dagningen.
När den uppgående solens första strålar gledo in i hyddan, reste
sig skogsmenniskan upp, flyttade undan sin bädd och hemtade sedan
i en kokosnöt vatten från bäcken.
Den kalla drycken var en verklig vederkvickelse för Eida.
Om en liten stund tog hennes vaktare sin klubba och lemnade
hyddan, tydligen till en längre frånvaro, ty han försåg Eida med
fiera kokosnötter och ett antal torkade frukter, liksom han äfven på
sitt sätt tog ett slags afsked.
Baron Ragnars maka blickade en lång stund efter honom och
såg, hurusom han allt mer och mer fördjupade sig i vildmarken.
Nu var tillfället att utforska hålan gynsamt.
Likväl tog Eida först i moget öfvervägande, huruvida hon skulle
tillfredsställa den plågande vetgirigheten eller ej.
Vi vilja icke direkt påstå, men undra i alla fall, om hon icke
härvid jämväl bekajades af en god portion ren nyfikenhet.
Om lefvande varelser uppehöllo sig i bergets inre, så var
dermed äfven möjligheten af en fara gifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
