Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-533
TRETTIOFEMTE KAPITLET.
På orätt spår.
En stund stodo alla der så och lyssnade under andlös spänning.
Ändtligen bröt Stark tystnaden, i det ban yttrade :
—- Jag tyckte mig höra ett aflägset brusande. Men nu har det
upphört igen. Skulle jag ha hört... Nej, nu hör jag det igen.
Och nu hörde äfven de andra det.
— Det härrör bestämdt från rinnande vatten, sade baronen om
en stund, hvarunder samma buller flera gånger upprepats och åter
förstummats, Följaktligen äro vi närmare floden, än vi tänkte.
Stark såg tviflande ut och yttrade:
— Det låter inte olikt, men floden har inte något sådant bögt
fall, att man skulle kunna höra det på långt håll; den flyter i
stället långsamt och trögt fram i sin jämna bädd.
— Och likväl finnes det väl ingen annan förklaring. Detta
brusande buller är för karaktäristiskt; nu höres det igen.
— Vi göra i alla händelser klokt i att följa detta ljud, afgjorde
Stark och satte sig åter i rörelse.
De andre anförtrodde sig utan betänkande åt hans ledning, ty
han var ju den af sällskapet, som var bäst förtrogen med
förhållandena på ön.
De marscherade nu framåt, så fort de kunde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
