Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-546
— Det var väl också fan. Så här strängt har det ju inte
varit förut.
— Rör mig inte alis, brummade tusenkonstnären.
— Du tar saken tvifvelsutan allt för allvarligt, kamrat, återtog
förrädaren efter en kort paus i förtrolig, inställsam ton. Som jag redan sagt
dig, medför jag mycket vigtiga ünderrättelser, som ej tåla något
uppskof. Fem främlingar äro på väg hit, hvilka jag visat vilse. Jag
skulle nog ha kommit förr, om icke nere vid floden passerat saker
som torde vara af intresse för Diego. Ett stort sällskap misstänkta
individer har kommit med ångbåt uppför floden och har nu stigit
i land för att fortsätta vägen till fots. Du begriper väl, att don Diego
måste underrättas härom så fort som möjligt. Om vi dröja...
Han tystnade och lyssnade åt sidan.
Han tyckte sig nämligen der ha hört ett mycket misstänkt buller.
Men innan han blef fullt medveten om faran, uppdök bredvid
honom i vassen en gestalt och ryckte honom så blixtsnabbt till
marken samt pressade handen så hårdt mot hans mun, att han hvarken
var i stånd till att göra motstånd eller ropa på hjälp.
Nästa sekund kände han spetsen af en knif på sin strupe och
hörde Ragnars röst, som hotfullt i dämpad ton röt åt honom:
— Inte ett ljud, förrädare, ty då har du knifven i halsen!
Den öfverfallne var till den grad förbluffad, att han i början
inte riktigt begrep hvad meningen var med detta angrepp.
— Här ha vi ju nu den skurk, som så trolöst lemnade oss i
sticket. Martin, tag ifrån honom våra bössor och afväpna honom
äfven i öfrigt, så ska? jag sedan med min knif kittla ur honom en
bekännelse.
Betjänten var inte sen att bemäktiga sig de stulna skjutvapnen,
hvarpå Ragnar ännu eftertryckligare använde den skarpa eggen och sade:
— Se så, min gosse, nu vilja vi tala ett allvarsord med
hvarandra, Du har nog redan känt igen oss, och likaså torde du ha
klart för dig, att jag inte är upplagd för att krusa för dig. Vill du
behålla ditt skinn helt, så gerna för mig; vill du det inte, så har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
