- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
547

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-547

jag heller ingenting deremot. År du förståndig, så kunna vi fort
nog komma öfverens. Men det goda rådet ger jag dig att låta hvarje
tanke £å flykt eller nödrop fara, ty i så fall känner jag intet
förbarmande. Och tillstå nu, i hvad afsigt du lemnade oss!

Cubanaren bet trotsigt ihop tänderna och teg.

— Hos mig kommer du inte långt med den taktiken, min gosse.
Jag har makt att lossa din tungas band, och jag kommer att använda
den, det kan du vara säker på.

Dervid tryckte han på knifven, så att udden rispade skinnet
på den trolöse vägvisaren.

Det gjorde verkan.

Karlen utstötte en suck och bad ängsligt om nåd.

— Ja, om du gör dig förtjent deraf. Men sjung ut nu! Hvad
var meningen med ditt förräderi?

— Herre, det hela är ett missförstånd.

— Ett skönt missförstånd. Akta din lögnaktiga tunga, så att
ingen osanning undslipper henne! Jag har lärt känna dig
tillräckligt väl för att kunna riktigt värdera dina ord. ~ Det var ett
missförstånd, att du här tänkte finna vänner, men i öfrigt är ett sådant
uteslutet. Låt oss raska på! Jag frågar, och du svarar. Men kom
inte med hyckleri och lögn, det ber jag! Känner du mulatten Diego?

Cubanaren insåg nu antagligen sjelf, att det ingenting tjänade
till att neka, ty han nickade medgifvande på hufvudet.

— Och du ville förråda oss åt mulatten, icke sant?

— Så är det, herre.

— Skönt! Dess bättre lyckades det dig inte. Men hvad
föranledde dig till det planlagda förräderiet?

— Jag är en fattig sate och såg hos er mera pengar, än jag
i hela mitt lif ägt, herre.

— Snikenhet alltså! Det antar jag. Hvad var det du nyss sade
om ett sällskap, som kommit med ångbåt uppför floden och sedan
stigit i land?

— Jo, de kunde inte komma någon vart med båten, och der-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free