Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<big><ig><big>B</bg></big></big>enämningen "litteratur” — liksom mångfaldiga andra
genom århundraden begagnade så kallade termer — le
der sitt ursprung från den inom den menskliga bildnin
gens och handlingens verld så vigtiga och betydelsefulla
grekiskt-romerska fornverlden. Men det begrepp vi fåsta
vid detta ord var de gamle obekant; det tillhör helt och
hållet den nya tiden. Den gamla tiden underordnade
det grammatiken, liksom medeltiden — retoriken.
Med litteratur mena alltså vi samtligheten af de
menniskoandens alster, som medelst språket offentlig
gjorts i skrift och tryck. Följaktligen är det hufvud
sakligast genom litteraturen, som det förflutna öfvergår
till efterverlden och inverkar på densamma; det är den,
som blottar menniskan, hennes natur, hennes sträfvan
den och strider, hennes sorger och fröjder, hennes se
grar och hennes nederlag. Det finnes ej något mensk
ligt tillstånd, någon mensklig handling och verksamhet,
som ej har sin målsman inom litteraturen. Behandlad
såsom ett sammanhängande helt, i sin historiska utveck
ling , är hon derföre vår säkraste läromästarinna, på
samma gång hon oåterkalleligen fäller vår dom. Den
ädle skaldens<footnote>Schiller: Die Weltgeschichte ist das Weltgericht.</footntoe> bekanta uttryck: " verldshistorien är
verldsdomstolen” kan således tillämpas äfven här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
