Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
infört studiet af vårt modersmål, hvarmed skulle i sko
lans högsta klasser förenas en knapphändig öfversigt af
litteraturens historiska utveckling. Om studiet af litte
raturen sjelf, af en eller annan framstående författare,
under lärarens ledning, hvilket här borde vara hufvud
sak, utgöra utgångspunkten, derom talas ingenstä
des. Om den kunskap åter, som beredes genom den hi
storiska öfversigten, är icke heller någonting att säga,
ty den är icke genom någon offentlig pröfning kontrolle
rad. Man skulle alltså kunna tro, att så mycket mera
tid och omsorg egnas åt inhemtandet och användan
det af modersmålet. Rådfrågom de fleråriga protokol
len för våra studentexamina ! De gifva på vår fråga ett
ganska nedslående svar. Det förefaller mig likväl, som
borde hvarje svensk yngling känna blygselns rodnad
glöda på sin kind vid blotta tanken på att kunna till
bakavisas vid ett dylikt prof.
Hvad särskildt litteraturen angår, borde skolan
här som i mycket annat fylla hemmets möjliga bri
ster. Men huru är det i närvarande stund möjligt, då
man synes mer och mer sakna tid för bibringandet af
de kunskapsarter, som ansetts företrädesvis befordra vår
själs harmoniska kraftutveckling, på samma gång de be
reda den säkraste grundvalen för ett allmänt menskligt
eller humanistiskt vetande?
Man åsyftar nämligen synbarligen att ordna under
visningen så och införa sådana kunskapsämnen, att yng
lingen må bildas till en hufvudsakligen praktiskt kun
nig nyttighetsmenniska. Ty annorlunda kan jag ej för
stå det oroliga jägtandet efter allt större utrymme i
våra elementarskolor för de så kallade "reala” kun
skapsarterna på bekostnad af ”humaniora” 5). De sist
nämndas afgjorda företräde såsom grundläggande bild
ningsmedel har i århundranden varit pröfvadt, erkändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
