Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif / 102 (1879) Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I blomstergården

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Haf tack för kraften Du mig gaf att bära De bördor, ödet på min skuldra lagt! Haf tack för att, då ofärd var mig nära, Du Dina änglar sände till min vakt! Haf tack för sällspord framgång, namn och ära! Förutan Dig ett intet är vår makt. Af Dig allen till låns är allt oss gifvet. Ett lån är lyckan och ett lån är lifvet.[1] Hur underbart det sina trådar spinner Och sammanknyter dem med starka band! Dock, tidens makt till slut oss öfvervinner; Jag känner trycket re’n af jättens hand. Hvad är väl ock vårt lif? Ett ljus, som brinner Och som förtäres af sin egen brand. Hvad är vår vinning? Att i dag berömmas, I morgon dö — i öfvermorgon glömmas. Men när jag skilts från mina blommor kära, Hvem skall dem vårda här med trägen id, Och skyla dem, när vinterns dag är nära? — Och mitt museum! Från min ungdomstid Med skatter riktadt! Skall, till samlarns ära, Det hållas som en helgedom i frid? Skall trofast kärlek hålla vakt der inne, Mitt fosterland till gagn, och mig till minne?

När Gud tager det, och ödet, som är Guds exsecutor, söria wij att
hafva mistat wårt, som ej warit wårt, utan lån.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>