Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Förfärligt!»
»Det har aldrig varit så trångt på någon
Amarant!»
»Aldrig!»
»Man kunde knappast andas!»
»Man nästan stod på hvarandra!»
»Man knuffade hvarandra...»
»Ja, det gjorde man visst! Eleonor fick en
stöt... jag mins det så väl, för det var just när
hon skulle ha kommit att dansa med en af
prinsarne, och hon måste föras in i toaletten, för
hon höll på att svimma af stöten, som kom
midt i bröstet...»
»I ryggen, söta mam...»
»Midt i bröstet... midt... så att hon har
ondt deraf ännu i dag... än...»
»Nej mam...»
»Ondt ännu i dag, jag säger att hon har ondt
deraf än i dag...» fortfor öfverstinnan ifrigt och
kastade en utmanande blick på hela sällskapet,
liksom hade hon väntat att någon skulle göra
invändningar mot hennes berättelse. — Men som
ingen gjorde den ringaste invändning, måste hon
nöja sig med att, för säkerhets skull, endast ett
par gånger upprepa sina sista ord, hvilka slutligen
domnade bort, som allt svagare och svagare ekon,
i en lang paus, hvilken Adèle bröt med att börja
tala om nagon annan »charmant» bal.
Öfverstinnan von Linden hade i allmänhet ett
surt och missnöjdt uttryck i sitt ansigte, men då
hon upptäckte att menniskor haft något särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
