Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
amas 67 nse
Men baronen var ej hågad för skämt; han
hade blifvit rigtigt uppbragt genom Adéles sista ord.
»Fru von Linden önskar att repetitionen af¬
brytes,» sade han stelt och gjorde en rörelse för
att taga sin hatt.
»Nej, det önskar hon visst inte,» utbrast
Caroline ifrigt, »eller hur Adéle? Så ni bir’ er
at, som tva rigtiga barn! Sa — bed’ nu hvarandra
vackert om förlåtelse . . .»
Hon fattade deras händer och sökte lekfullt
draga dem till hvarandra.
»Adéle, boudera inte så der, fy, hvad det
missklär dig! Baron Dentow, det var ni, som
började tvisten, således måste ni bedja fru von
Linden om ursäkt?»
Baronen gjorde en stel bugning.
»Fér min skull,» hviskade Caroline och såg
honom en sekund in i ögonen med en bedjande
blick.
Baronen ryckte till och närmade sig genast
Adéle.
»Jag ber er om ursäkt, fru von Linden, om
jag af mitt häftiga lynne låtit förleda mig till en
öfverilning,» sade han artigt.
» Åh, min bäste baron, jag ber tusen gånger,»
svarade Adéle, hvars hjerta genast fyldes af kärleks¬
fulla och försonliga känslor, »kom nu, innan vi
fortsätta repetitionen ska’ vi dricka ett glas, ett
försoningsglas med hvarandra!»
Hon skyndade fram till serveringsbordet och
hälde i åt sina gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
