Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eG en
komma pa min begrafning och att lagga en krans
af hvita rosor på min graf... kom ihåg, hvita
rosor!»
Löjtnanten lofvade under djup sinnesrörelse
både det ena och det andra. Och så valsade de
ut igen, under det att Adéle fortfor att afhandla sin
begrafning och sina hvita rosor, och löjtnanten med
en häftig handtryckning besvor henne att lefva.
Emellertid slog klockan nu ett. Caroline tyckte
att det kunde vara tid att begifva sig hem, och
oaktadt Adéles protester slutade hon dansen och
sade god natt. De begge herrarne följde hennes
exempel.
»Nå, ha vi inte haft roligt i afton?» frågade
Adéle medan hon satt på vedlåren i tamburen
och åsåg hur hennes gäster klädde sig.
Baronen hade tagit kappan ifrån Carolines
betjent och hjelpte henne på dermed. Hon käm¬
pade förgäfves mot den tjusningskraft han förstod
att inlägga i denna obetydliga handling. Han
svepte kappan omkring henne omsorgsfullt, lång¬
samt, mildt, liksom hade han velat smeka henne
med det mjuka pelsfodret.
»Utomordentligt,» sade löjtnanten till svar på
Adéles fråga om de ej haft roligt, i det han fattade
hennes hand och tryckte en ridderlig kyss derpå,
»jag skall aldrig glömma denna afton.»
Adéle såg på honom och smålog, trots sina
ansträngningar att ej se allt för förtjust ut.
»God natt, mitt herrskap! Jag hoppas ni kom¬
mer upp på basaren i morgon?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
