Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131 —
Här stannade hon och fullbordade sin mening
med åtskilliga hviskningar och blinkningar åt det
håll, der dessa den goda tonens férstérerskor be¬
funno sig.
»Nu skall jag emellertid servera dig något,»
fortsatte hon, »hvad vill du ha, en kopp té?»
»Ja tack, hvarför icke?»
Adéle fattade några tomma assietter och en
urdrucken butelj, nickade småleende och lät sina
blickar beskrifva en cirkel kring bordet, en cirkel
som börjades och slöts hos löjtnant Bernfelt. Der¬
efter sprang hon bort, här och der gripande ett
glas, som kom i hennes väg, för att se så ansträngd
och upplagen ut som möjligt. I serveringsrummet
gjorde hon så mycket buller hon kunde, hade för¬
färligt brådt med allting, andades häftigt och skyn¬
dade på den unga flickan, som hälde i téet åt
henne.
Medan hon stod der, kom generalskan Engström
seglande fram till henne. Generalskan var ett stort
och dugtigt fruntimmer med stränga ögon och en
imponerande örnnäsa. Hon förstod alltid att hålla
ordning och skick såväl på saker som på personer,
med hvilka hon hade att göra, och som hon var
den förnämsta och äldsta bland de säljande damerna,
ansåg hon att dessa alla stodo under hennes befäl.
Hon hade ett häftigt lynne, som ofta förledde henne
till öfverilningar, och Adéles sjelfsvald och försum¬
lighet hade nu gjort henne i högsta måtto upp¬
bragt. Då hon kom fram till den unga frun, ryckte
det i hennes mungipor och näsborrar, och hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
