Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ein 150 Sn
allt emellanåt blickade upp och mycket eftertryck¬
ligt kallade Louise en slarfvig och vårdslös flicka,
som aldrig mera skulle få en snygg klädning.
Detta kunde Louise icke bära. Hon brast ut
i grat, blef nedlyftad fran stolen, inford i ett annat
rum och der behandlad med varningar och för¬
maningar att blifva snäll, och slutligen, då tårarne
det oaktadt runno, med små häntydningar på
något obestämdt godt för morgondagen, om hon
blott slutade gråta. Detta sista tycktes hjelpa.
Tararnes ström hejdades, efterträddes af snyftande
dyningar, och så blef det lugnt och bra igen. En
stor serviette påknöts, hvarefter hon fick gå ut i
salen och dricka ur sitt kaffe.
Nu skulle dansen börja. Caroline spelade upp
en vals, och Adéle försökte att ordna de små paren.
Detta gick emellertid icke så lätt; herrarne ville
ej bjuda upp. De vredo på. sig, knuffade åt
höger och venster och sade »äsch>, då Adéle
uppmanade dem att gå fram till den eller den
lilla flickan, bocka sig och artigt fråga: »kan jag
få den äran att dansa den. här valsen?»
Emellertid gick det mycket bra, sedan isen
väl en gång var bruten. De små kavaljererna
blefvo muntra, lifliga och danslystna. Så småningom
började äfven vissa slumrande manliga instinkter
att vakna hos dem. Den likgiltighet, hvarmed
man först grep sin dam i högen, försvann. Man
ville icke längre dansa med hvem som helst, ett
mycket bestämdt och ifrigt urval började göra
sig gällande; vissa damer blefvo eftersökta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
