Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en mycket blid och angenäm sinnesstämning; ’
det roade honom att se hur man beundrade hans
bord, hans hem och äfven hans hustru. Han lade
armen kring Carolines lif och betraktade henne
småleende, medan den tyske professorn stod i
tamburdörren, tändande sin cigarr och åseende
denna lilla äktenskapliga scen.
Herrarne dröjde länge borta. Caroline låg en
stund och hvilade på en soffa; hon var icke nu¬
mera så stark som förr, de själsqval hon lidit hade
tärt på hennes kropp, hon fick alltid en våldsam
hjertklappning efter den minsta ansträngning. Sedan
gick hon ett slag genom rummen, för att se efter
att allt var i ordning tills hennes gäster återvände.
Hon erinrade sig härunder med ett småleende den
tyske professorn och hans öppenhjertiga, naiva be¬
undran; det var icke utan att hon längtade efter
att han skulle komma tillbaka och hon få fortsätta
sitt skämtande samtal med honom.
Just som hon tänkte så, ringde det på tambur¬
klockan, och några ögonblick derefter kom betjenten
in och fragade om hon toge emot baron Dentow?
Caroline riitade häftigt upp sig och hennes
ögon blixtrade till. Hon hade genom den muntra
middagen, professorns hyllning och sin mans ovan¬
liga” vänlighet kommit in i en nästan upprymd
sinnesstämning, hon hade under några ögonblick
tyckt sig känna att hon verkligen ännu kunde vara
glad och ung — utan honom, — att lifvet ännu
kunde bjuda henne någon tillfredsställelse, fastän
hon mist honom, — och då hon nu hörde baronens
eaeFE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
