Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 208 —
»Jag har lefvat i öfver trettio år,» suckade
hon modlöst, »och ändå är jag en främling för
mig sjelf. Min Gud, hva ä det då, som uppen¬
barar sanningen för oss? Är det så, att vi måste
lida, frestas, — — synda, för att lära känna
hurudana vi i verkligheten äro?»
En gång, då hon satt och grubblade, uppstod
i hennes själ en tanke, som sedan icke lemnade
henne. »Hur har jag älskat honom?» frågade hon
sig sjelf. Hon gick igenom hela den sist förflutna
tiden; hon erinrade sig de sömnlösa nätternas oro,
de långa dagarnes drömmar, det fordrande, betvin¬
gande, som slitit inom henne; likt en häftig storm.
»Nu förstår jag allt,» fortsatte hon sina tankar,
— »min kärlek var för stark, för lidelsefull, den
har förgiftat mitt inre. Nu har jag erfarit den,
denna känsla, som jag ibland med nyfiken rädsla
hörde andra beskrifva ... Hvad var väl den kärlek
jag hyste vid aderton ar, denna. omedvetna,
svärmiska känsla, som inte ens förstod hvad den
sjelf ville? Det ar först senare... då alla hemlig¬
hetsfulla känslor inom oss ha vaknat till lif, som
kärleken får den der underbara styrkan... det der
förfärliga .. . som gör att man tycker sig stå fram¬
för ett oundvikligt öde... En ung flicka älskar
inte som jag... éfven om hon älskar olyckligt...
det hvilar liksom en ljus glans öfver hennes käns¬
lor... och min kärlek är mörk, glödande ... som
eldsflammor i natten... Jag förstår nu att en
qvinna kan offra allt för sin kärlek... make, barn...
Jag vet att jag aldrig skall göra det... men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
