Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 237 —
» Ah, förlåt!» utropade han med en blick, som
var ämnad att uttrycka ödmjuk bitterhet, »jag
kom icke ihåg att denna dans ej kan ha samma
tjusning för er som för mig.»
En frangaise måste Adéle offra åt sin alltjemt
lika eldige hofmarskalk. Den gamle herrns minne
var dock icke hågadt att hjelpa honom med ut¬
förandet af denna dans, och ännu mindre villiga
voro hans ben att utföra de reminiscenser af
»pas» och »chaine», som ännu funnos qvar i hans
hjerna. Han sprattlade åt höger och venster och
bidrog efter bästa förmåga till sällskäpets för¬
lustelse.
Icke heller blef förvirringen mindre derigenom,
att han hade löjtnant Bernfelt bredvid sig. Denne
herre, nu icke längre sentimental, roade sig med
att så mycket han kunde kollra bort den stackars
hofmarskalken. Han gjorde sig icke samvete af
att knuffa fram honom och låta honom alldeles i
fåvitsko chassera utåt golfvet, eller att svänga om
med honom så hastigt att den stackars gubben
blef alldeles yr i hufvudet.
»Nej, se på den hedersmannen, så han piruet¬
terar ensam derborta i vrån! Se så, hvart ämnar
han nu ta’ vägen? Ämnar han chassera ut i
tamburen? Vaktmästare, ge hofmarskalken en knuff
i ryggen!»
»Tyst... tyst,» varnade hans dam, »ni talar
ju så högt, att han kan höra.»
»Åh, det har ingen fara — gubben är ju döf.»
»Det tror jag inte.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
