Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 297 —
dag, och det gör jag med mycken eftertanke och
besinning, ty jag har efter min sjukdom slagit mig
på gastronomi. Jag har skaffat mig en förträfflig
hushållerska, som lagar en utmärkt mat, och hvars
konversation är bland det intressantaste jag har
hört. Någon passion måste man ha att fylla sitt
lif med. Jag erkänner att den passion, jag för
närvarande hänger mig åt, inte hör till de mera
upphöjda, men den är i stället dess mera oskad¬
lig och —~ moralisk. Om den just inte ger några
berusande fröjder, så ger den inte heller några
samvetsqval, — och det är en stor fördel, en
otroligt stor fördel, det känner man bäst om
nätterna, då man ligger vaken och minnena plåga
CRs
Eftermiddagarne sitter jag i min gungstol, —
sällan öfver fyra timmar, — och räknar figurerna
på mattan och ibland, för att variera, ljusen i
kronorna och taflorna på väggarne. [ denna syssel¬
sättning har jag en otrolig färdighet. Jag utöfvar
den med en snabbhet och en frihet från tanke¬
ansträngning, som ibland gör den något enformig.
När jag slutat härmed, går jag och lägger mig,
och om nätterna brukar jag någon gång sofva.
På sista tiden har detta inträffat flere gånger,
kanske som en fortsättning och utveckling af den
angenäma dvala, hvari jag om dagarne brukar
forsjunka . . .»
Löjtnanten höll upp och vände sig till Adéle.
»D’ä’ förfärligt bittert, inte sant?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>