Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl den tolftes första regeringsår, af F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allt ifrån Gustaf den förstes tid hade i konungens
omgifning tid efter annan yppats en spänning emellan rådets ledamöter
och konungens sekreterare. De senare, som mera oafbrutet
omgåfvo konungen, liade vid vissa tider haft en öfvervägande
inflytelse, såsom under Erik den fjortonde och i Carl den elftes
första år. Lindsköld hade i förstone såsom sekreterare vunnit
sitt stora inflytande, men han hade sedermera öfvergått att blifva
kungligt råd. Nu sammansmältes båda dessa element med
hvarandra. Piper, som öfvade en inflytelse, liknande Lindskölds,
men ännu starkare, förenade råds värdighet en med
sekreterarebefattningen. Hans verkningskrets var högst vidsträckt, enär
den omfattade alla inrikes ärenden, äfven dem som an gingo
armén och flottan. Po lus intog en ställning än mer ovanlig, ty
han var icke blott på en gång rådsledamot ocli sekreterare, utan
sekreterare för ärenden, som tillika hade sitt särskilda kollegium,
och detta kollegium hade sin president, Polus stod således på
visst sätt under Oxenstjerna, men på visst sätt också öfver
honom, ocli alla kungliga skrifvelser i utrikes ärenden
kontrasig-nerades af Polus.
Denna organisation var bland de äldre den, som mest
närmade sig till nu gällande ordning, sedan genom 1840 års
grundlagsförändring statssekreterarebefattningarne förenats med vissa
statsrådsembeten. Likheten är likväl ofullständig, emedan, hvad
Piper angick, han icke hade särskild befattning med någon viss
förvaltningsgren, och emedan, oberoende af Polus,
kanslipresidents embetet stod qvar i sin förra betydelse.
Härigenom var icke litet bestämdt af det, som utgjort
föremål för så mycken undran och så många gissningar. Rådets
inflytande var försvagadt. Men konungens konselj utgjordes icke
heller af en obestämd, för hvarje gång föränderlig personal. De
båda statsråden voro de som stodo konungen närmast : de liade
såsom föredragande när som helst tillträde till lians person och,
då alla kungliga beslut uppsattes på deras ansvar, egde de ock
att i sista handen närmare bestämma deras affattning, ocli inför
konungen försvara den. Rådets betydelse var sålunda än mer
sjunken än förut. Hela denna krets af erfarne rådgifvare,
grånade i de offentliga angelägenheterna, förlorade det mesta af sin
inflytelse ocli trädde i skuggan för tvenne yngre män, till hvilka
den ännu mera ungdomlige konungen lemnade sitt förtroende.
Blott i justitieärenden bibehöll rådet sin gamla betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
