Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl den tolftes första regeringsår, af F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsattes såsom förut. Konungen främjade verksamt dessa
arbetens fortgång. Assessor Franc nämndes till vicepresident i
redukionskommissionen, emedan dess president, Gyllenborg, blifven
kungligt råd, icke mera kunde så ständigt närvara vid
sammankomsterna. Arbetet med köpegodsen påskyndades, och
reduktionsdeputerade befaldes sammanträda med kammarkollegium
för att bestämma sättet för skattläggningen, på det att man
sedermera skulle kunna pröfva, om kronan vid köp och byten
fått sin rätt fullt ut. Vid tillfällen af behof förstärktes
arbetskrafterna. För hvart är skulle kommissionen inkomma med
berättelse om sin verksamhet.
I de talrika kungliga besluten om dessa ärenden visar sig väl
icke genomgående samma jernhårda stränghet som i Carl den elftes
tid, men dock i allmänhet ett ganska allvarsamt vidhållande af
hans grundsatser. Man skulle tro, att så gamla frågor som de,
hvilka rörde de under Carl den elftes förmyndareregering afslutade
kontrakt, eller anmärkningarne mot kollegiernas förvaltning under
denne konungs första år, nu kunnat vara afslutade. Långt,
derifrån. En ny kronans ombudsman förordnades tvärt om för att
utkräfva räkenskap af vederbörande i dessa mål. Äfven i öfrigt
fortforo efterräkningarne att sträckas tillbaka till en länge sedan
förfluten tid. Så behandlades ännu icke blott kronofordringar
hos Magnus Gabriel de la Gardies, Gustaf Bondes, m. fl:s
arfvingar, i följd af den förra förmyndareregeringens förvaltning,
utan man gick tillbaka till trettioåriga krigets tid, till Pontus
de la Gardies donationer, ja till förhållandena vid Estlands
besittningstagande under Erik den tjortonde. Carl den tolfte korn
sålunda t. ex. att bestämma, efter hvilken grund värdet af de
före 1625 influtna rentorna af köpegods skulle beräknas, likasom
han beslöt, huru stor ersättning framlidne riksrådet Björnklo
egt att uppbära för sina diplomatiska uppdrag, hvilka begynte
år 1651.
En mängd af de stora slägternas medlemmar voro
fortfarande föremål för reduktionens anspråk. Så Bengt Oxenstjerna
och Axel Wachtmeister, så arfvingarne efter Per Brahe,
Mathias Björnklo, Seved Båt, Per Sparre, Carl Gustaf Wrangel,
Hastfehr m. fl.
Någon gång finner man eftergifter beviljade. Så förklarades
den fullständiga befrielse från alla efterräkningar. Carl den elfte
fyra särskilda gånger medgifvit Bengt Oxenstjerna och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
