Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En rysk emigrant i Sverige för två hundra år sedan, af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
II. HJÄRNE.
10
till utländske iakttagares berättelser. De svenska skildringarna
äro ofta upptecknade af ögonvittnen till sjelfva händelserna eller
grundade på utsagor af personer, som ur första hand egde
kännedom af hvad som tilldragit sig. Vår regering försummade inga
medel att förskaffa sig säkra och skyndsamma underrättelser.
Anda från Erik XIV:s tid finner man rapporter af kun sk a paré,
anstälde i Ryssland, och hvad det sjuttonde århundradet
vidkommer, torde knappast någonting af betydelse hafva inträffat
i Ryssland, utan att en stundom ganska utförlig svensk
teckning deraf är bevarad
Infödde ryssars berättelser hafva naturligtvis i många fall
blifvit begagnade af de svenske diplomaterna, och i de senares
relationer namngifvas ofta dylika sagesmän med uppgift om de
omständigheter, under hvilka de förvärfvat sina underrättelser.
Särdeles i gränsorterna hade de svenske ståthållarne icke sällan
tillfälle att af ryske öfverlöpare inhemta mycket, som i Moskva
ej utan stora svårigheter och kostnader kunde blifva bekant för
de af myndigheterna omsorgsfullt bevakade främmande
sändebuden. Trots fre ds traktaternas bestämmelser erhöllo månge af
tsarens undersåtar en längre eller kortare tids tillflykt på andra
sidan gränsen, dels köpmän, som, utledsne vid bojarernas och
uppbördsmännens utpressningar, läto inskrifva sig bland »Kongl.
Majrts ryssar» i Narva och andra städer, dels lifegne bönder,
som upptogos i ingermanländska byar och i åratal kunde gömma
sig undan sina husbönders reklamationer, dels raskolniki, som
genom svenska kungabref tillförsäkrades religionsfrihet midt ibland
en luthersk befolkning, dels äfventyrare af alla slag, hvilka i de
finska skogarne hoppades undgå sina borgenärers kraf eller
rätts-tj en ames efterspaningar. Stundom kommo slike flyktingar ända
till Riga och Reval eller begåfvo sig öfver Östersjön till svenska
hufvudstaden, der de lätt nog kunde dölja sig bland gästerne i
den talrikt besökta »ryssegården». Så uppträdde i Stockholm år
1651 en man, som ursprungligen hade varit skrifvare i ett af
Moskvas ämbetsverk, men i Konstantinopel, hos kosackhetmanen
*) Bland dessa otryckta källor må nämnas: Palmqvists resebeskrifning (med
färglagda illustrationer), protokollen för Gustaf Bielkes legation, residenterne Ebers’,
v. Lillienthals och v. Kochens bref till K. M., allt i Riksarkivet; Prytz’
resebeskrifning och Crusii (Krusenstiernas) berättelse om den ryska handeln, å Kongl,
biblioteket; en dagbok af en deltagare i Bielkes ambassad, å Upsala
universitetsbibliotek. Några omtalas i Adelungs bekanta arbete om resande i Ryssland.
Bröderna Skyttes relation (från Gustaf Adolfs tid) är begagnad af Geijer och efter
honom af Herrmann (Geschichte Russlands, i den Heeren-Ukertska samlingen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
