Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De äldsta statsutskotten och beskattningsrätten på deras tid, af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
BESKATTNINGSRÄTTEN PÅ DE ÄLDSTA STATSUTSKOTTENS TID.
89
taga hvad honom bäst syntes. I 38 § af 1772 års Regeringsform
heter det, att »ständerna skulle sammankomma att rådslå med
K. Maj:t om de ärenden, för hvilka K. Maj:t dem
sammankallar»; men 42 § gifver tydligen äfven ständerna rätt att väcka
lagförslag. Huru ståndens röster skulle beräknas, eller huru
många stånds samtycke fordrades för åstadkommandet af
Riksens Ständers beslut, var i Regeringsformen icke bestämdt, utom
att 52 § stadgade, att inga nya ståndsprivilegier skulle gifvas
utan alla fyra ståndens samtycke. Då samma paragraf tillika
innehöll, att K. Maj:t skulle bibehålla stånden vid deras gamla
privilegier, och 39 §, att hvar och en skulle åtnjuta sina lagliga
rättigheter och välfångna privilegier, så syntes allt nytt gynnande
i beskattningsväg af ett stånd på de öfrigas bekostnad vara
före-bygdt och konungen vara förbunden att låta hvart stånd efter
gammal sed bestämma sin egen bevillning.
Redan vid slutet af 1772 års riksdag lyftes några lätta
flikar af den slöja, hvari dels saknaden af stadganden, dels
ordalydelsen af vissa sådana i den nya grundlagen hade lyckats
dölja dess stiftares tankar.
Den 25 Augusti, således blott fyra dagar efter dess
antagande på rikssalen, voro ständerna åter sammankallade till ett
nytt plenum plenorum för att mottaga K. Maj:ts propositioner.
Dessa innehöllo, »att ständerna måtte komma öfverens om den
allmänna bevillningen och, under särskild titel, om
begrafnings-och kröningshjelp; att då K. Maj:t icke kunde veta, huruvida
dessa tvenne artiklar jemte statens vanliga inkomster skulle
förslå till rikets behof, ständerna skulle af de tre banken
vårdande stånden utse vissa personer, med hvilka K. Majrt kunde
öfverlägga om de utvägar, som för en sådan händelse kunde
vidtagas, hvarvid någon hemlighet blefve nödig; samt att
riksens ständer måtte, genom vidtagande af författningar om deras
bank, sätta den i stånd att ju förr dess hellre bidraga dertill
att penningverket blefve återstäldt i dess lagliga ordning». K.
Maj:t begärde ständernas underdåniga utlåtanden häröfver sist
inom fjorton dagar. Enskildt lät konungen förstå, att inga andra
ämnen finge komma under öfverläggning än de som af K. Maj:t
meddelades ständerna, och att hvarken sekreta utskott eller
de-putationer vidare existerade.
Ständerna hänsköto den första kongl, propositionen till ett
»stats- och bevillningsutskott», bildadt af den förra statsdeputa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
