Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto Arnold Paykull, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
OTTO ARNOLD PAYKULL.
155
rätten måtte anmoda svenske envoyéen i Berlin, Lej öns te dt,
att å kongl. maj:ts vägnar göra anspråk på den samma, tills
konungens utslagkunnat inhemtas, helst som orsaken, hvarför
konungen velat lemna egendomen opåtalt, »torde försvinna, när
man på ofvannämnda sätt kan blifva om den samma behörigen
underrättad»1). Detta förslag torde emellertid ej hafva ledt
till någon åtgärd från hofrättens sida.
De vidsträckta insigter, som Paykull egde, voro af många
samtida prisade. Hjärne yttrar derom: »Huru vida han
välkommen in theologicis, det veta presterna, som följt honom till
döden berätta; äfvenså uti jure, som hans advokat kan berätta;
hvad han uti språk, särdeles latin och franska, förmått, det
veta de, som honom hafva känt; men hvad han i naturliga
saker, särdeles chymia, vetat; det kan jag, som uti mina gamla
dagar uti en kort tid mycket godt af honom lärt, aldra bäst
besanna.»
Som härförare liar Paykull endast lidit nederlag. Under
ogynsammare förhållanden än han hafva dock få härförare
uppträdt: de trupper, som han liade under sig, hörde till de
sämsta, och de, hvilka han hade mot sig, voro pä sin tid
erkända som de yppersta i verlden. Äfven för sådana män som
Schulenburg och Ogilvy blef det under dylika förhållanden ej
möjligt att skörda några lagrar. Det ser emellertid ut, som
om Paykull egt något af Schulenburgs metodiska strategi, men
saknat den ingifvelsens snabbhet, som så sällsamt utmärkte
Karl XII.
Hans moraliska karakter har med sin foglighet och
godmodighet, sitt lugn och tålamod åtskilligt som in gifver
deltagande ; men den saknade ej sina fläckar. Till svekets baksluga
anläggningar utanför Riga lånade han endast alltför beredvilligt sitt
biträde; från skryt och fåfänga kan lian svårligen fritagas; med
en kanske ädel ärelystnad blandade sig hos honom måhända
äfven ett oädelt vinstbegär. Sedernas renhet och karakterens
stadga framlysa dock öfvervägande ej blott i hans lefnad, utan
än mer i den enkla, manliga värdighet, hvarmed han gick döden
till mötes. Derutaf eger lian en ära, som intet menskligt
domslut kunnat fråntaga honom.
1) Fehmans memorial af den 7 Febr. Hofrättens skr. till Kongl. Maj:t af
den 9 Febr. Konungens svar af den 26 Febr. Fetmans memorial af den 39
Dec. Alla i Svea hofrätts arkiv. 1707 års handl. litt. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
