Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III:s besök i Köpenhamn 1787 och förslag till ett skandinaviskt förbund, af C. T. Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
C. T. ODHNER.
10
stödja Sverige i ett anfall mot Danmark och en eröfring af Norge.
Dessa sistnämda planer måste man derför slå ur hågen, om
man ville påräkna Preussens och Englands hjelp; det var
tydligen endast mot Ryssland, man kunde hoppas något understöd
af dessa makter. Under sådana förhållanden var det klokast att
göra en dygd af nödvändigheten och att, då omständigheterna
ej medgåfve Sveriges förstoring på Danmarks bekostnad, söka
göra förhållandet till denna makt så vänskapligt som möjligt,
spränga eller åtminstone försvaga det rysk-danska förbundet af
1773 och om möjligt helt och hållet draga Danmark på sin sida.
Den nya riktning, som Gustaf III:s danska politik sålunda
tagit, kan spåras från början af år 1786. Hade han ännu på
sommaren 1785 sysselsatt sig med eröfringsplaner och till och
med velat framkalla en ny statshvälfning i Köpenhamn, så
synes han mot slutet af samma ar lia kommit pä andra tankar,
möjligen i följd af Frankrikes obenägenhet for hans förslag
samt den på hösten 1785 stegrade spänningen med ryska hofvet
i anledning af den oldenburgska tvisten. Dä envoyén frih. J.
Y. Sprengtporten skulle återvända till sin beskickning i
Köpenhamn, mottog han en instruktion af d. 29 dec., som ålade
honom att noga aktgifva på hvarje det danska hofvets
misstämning mot Ryssland och närmande till Sverige saint deraf draga
fördel, särskildt med afseende på den oldenburgska frågan. Han
fick derjämte nytt kreditiv med rang af ambassadör, hvilket han
dock skulle behålla »en poche» tills vidare, till dess
omständigheterna påkallade dess offentliggörande, något som drog ut på
tiden, enär danska hofvet ej fans villigt att besvara artigheten.
Under den följande tiden iakttog Gustaf III ett vänskapligt och
förekommande beteende mot Danmark oqIi dess representanter
och låtsade ej om de ränker, som danske envoyén i förbund
med den ryske spann under 1786 års riksdag för att underblåsa
oppositionen. Straxt efter riksdagens slut begaf sig konungen till
öfningslägret i Skåne; här mottog han ett besök af den danske
kronprinsen-regenten och aflade sjelf ett mot be sök hos den danska
konungafamiljen på Marienlyst. Härunder har han utan tvifvel
uppbjudit ali sin älskvärdhet, för att vinna den unge kronprinsen,
sin frände; huruvida han deri lyckats, är mera tvifvelaktigt, då
de båda furstarnes lynnen voro allt för olika att befrämja en
förtroligare bekantskap. Danske kronprinsen, den då 18-årige
Fredrik, var dels af naturen dels i följd af sin ungdom blyg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>