Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III:s besök i Köpenhamn 1787 och förslag till ett skandinaviskt förbund, af C. T. Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
GUSTAF III:S BESÖK I KÖPENHAMN 1 7 8 7.
185
system, ville han ej underkasta sig, och då man räckte honom
ett finger, trodde han sig redan hafva hela handen. Man har
vanligen uppfattat hans beteende efter besöket i Köpenhamn så,
att han sjelf icke mycket trott på den nya vänskapen, att han
endast velat slå blå dunster i ögonen på sitt folk och sitt råd.
Detta är dock att misskänna Gustaf III:s handlingssätt. Han
hade verkligen å Bernstorffs sida rönt så mycket tillmötesgående,
så mycken sympati för sin person och sina förslag, att det för
hans lifliga sinne blef en lätt sak att öfverhoppa den långa
väg, som ännu återstod till målet, och anticipera förbundet såsom
redan slutet. Man bör derför ej tro, att han ville bedraga sina
förtrogne, då han under den hemliga krigskonseljen på Haga
jan. 1788 förklarade sig »ha gjort de lika kraftiga som lyckliga
clemarcher emot det danska hofvet, hvarigenom detsamma satt
sig närmare tillsammans med Sverige och i samma mon jämkat
sig undan det ryska förmynderskapet, hvilket allt, ehuru det leke
genom tydliga ord vore exprimeradt, ändock nog påtagligen af dem
både tänkt och men t i den aflemna de skriftliga a et»; man bör
ej häller föreställa sig, att han med oförsvarligt lättsinne vid
ryska krigets utbrott blottat Sveriges södra och vestra gränser
på försvarare, ehuru han motsett ett angrepp från danska sidan.
Han lefde verkligen länge i den illusion, att Danmark icke skulle
angripa Sverige; han hade i Köpenhamn öfvertygat sig 0111, att
det rysk-danska förbundet ej var af offensiv natur, och hoppades,
att-det danska hofvet skulle betrakta hans ryska krig såsom lian
sjelf ansåg det, såsom i verkligheten ètt försvarskrig, och
begagna sig häraf för att slippa fullgöra sin förbundspligt mot
Ryssland. Han trodde nu liksom ofta, hvad han ifrigt önskade.
Men Gustaf III var ej den ende, hos hvilken den
Köpenhamnska underhandlingen efterlemnat illusioner. Äfven
Bernstorff, den lugne, beräknande statsmannen, har icke gått fri från
missräkningar. Man finner af hans egen, liksom äfven af
d’Alli edy hl Is berättelse, att han varit intagen af konungens vinnande
personlighet, och troligt är, att han dels i följd deraf dels för
att försona konungen med afslaget liar vid underhandlingen
begagnat sig af uttryck, som varit egnade att missleda. Konungen
anför till och med det yttrande af Bernstorff, att så snart
Ryssland gåfve Danmark en anledning att anse traktaten bruten, vore
danska hofvet färdigt att underteckna det föreslagna förbundet.
Men å andra sidan var Bernstorff också intagen af sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
