Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda meddelanden och aktstycken - En svensk furstes bröllop i Heidelberg 1579, af X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
kurfursten sielf bort och tog sin dotter vedh handen och förde henne
fram för alteredh, endoch de th intedh annedh var, en en liten benck
dit satt och en dy ne förelagd; blef och då min herre af var
palts-greve och hans son framfördh, och der så til hope gefne i den gamle
Gesus riampn. Och i den ene vran stodh en seng, hvilkien, nar
presten hade utrett ed h sitt embete, blef deden lyft och satt mitt på
golvet, der man då satte de högborne unge tu in en liten stund,
til des konfekt och vin var inboredh. Seden ginge vie ner i en
ann en sal til bords, och, ner måltiden var skiedh, ätter op i same
sal, der de bleve til hope gefne, och en time heller 2 dansedh. Seden
toge de afskiedh til godli natt, och min herre gik i sitt losement,
der då kurfursten personlig kom och förde sin dotter dit och
över-antvordede hennes N(åde) i min prinses vold och verie. Den
als-mechtige gudh lette dom len ge medh heise ocli myen hugnedh blive
tilhope. Altså er detli hertil komedh til eth gott beslut.
Min h (jerta 11 s) k(ära) fru mor kan jagh ickie unervege lette
son-ligen tilkienne geve, huru min legenhet seg forefaller. Och er den
velborne herre gref Johan von Falkienstein i Gudh saleligen
afsom-nedh; Gudh forlene honom en saligh opstondelse! Men hvadh
an-1 an ger vi de re min handel, blir deth och fortsatt och till beslut bracht
om en 14 dager heller 3 vekier her efter, for hennes si e ch t och
förvanter ha ve i ingen matte vel et ingått heller tilstatt, hon skulle
dragé på det sett i fr an dom, för en henes högtids dagh hollen var;
derföre jagh meg och intedh synnerliget har kun et der uti vegre.
Den alsmechtige Gudh letteth elienst skie i den stund, att deth ma
vare hans helge nampn til ere. och seden mine kiere förvanter och
dom det nernst geller, till hugnedh och velbehag, som meg, nest
Gus hielp, ickie anedh forhopes. Men jagh har enu intedh taledh
hvarkien medh henne heller henes Frumor, för ursack adil deth
nlycklige fal, som seg medh henes her far haver til draget, har
förhindret. deth de inteth ere hit komne. Men då har jag vel fatt
bref deden, der uti hon af meg begär er, der jagh någet budh hem
afferdigede, jag då ickie ville forgete adh andrage henes ödmiu
dot-terlige tienst och kierlige heise; derhos bedeth, min k(ära)
hjertans) frumor henne seg vil altidh til det beste moderligen och
kier-ligen lette vare befaledh: der Gudh så har forsett, adh hon medh
helsen må kome der in, vill hon gerne beflite seg om adh göre min
kiere hjertans) frumor al dotterlich tienst och alt deth, Er N(åde)
ett kierliget och gott velbehag til hafve kan. Derföre jag meg och
ödmiukieligen förser, min hjertans) k(ära) frumor letter seg och ♦
hennes ankomst vare kier och behagelich, som jag deth i alle mine
lifsdager med al sonligh hörsamligh tienst och velvelighet
ödmiukieligen fortiene vill.
Och veth nu intedh annedh synnerligett adh skrive om; uten
hure min herre tager sin rese videre före, om vie noget kome in i
somer heller och fortöve herute denne tilkomendes vinter öfver, kan
jagh ickie vist vette; men, som deth seg letter anse, töre vie vel så
snart blive som fa re. Men deth far man nu snart sie; för, skule vie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
