Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Svenska riksrådets protokoll. Utgifvet af K. Riksarkivet genom N. A. Kullberg, anm. af C. T. O. - Utdrag ur sekreteraren hos kejsarinnan Katarina II, A. V. Chrapovitskijs dagbok 1787—1792. Öfversättning från ryskan af Carl Silfverstolpe, anm. af C. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRAPOVITSKIJS DAGROK.
XIII
lan biskop Paulinus och presten Björnlundius, hade rådet velat
adjungera biskoparne, men då dessa undandrogo sig uppdraget,
förvisades målet till hofrättens afdömande.
Angående rådets förhållande till utskottsständerna, som åren 1630
—32 voro samlade fyra gånger, kunde äfven ett och annat af intresse
vore att meddela. Det saknades under denna beröring ej anledningar
till missförstånd, men rådet förstod under fältherrens kraftiga ledning
att väl häfda sin öfverlägsenhet gent emot de särskilda stånden och
hålla dem inom behöriga gränser. Då emellertid dessa förhållanden
redan äro genom Thams riks dagshistoria (i inledningen till Adelns
protokoll) allmänt bekanta, inskränka vi oss att hänvisa till nämda
arbete och afsluta denna anmälan med en lyckönskan till
rådsprotokollens utgifvare samt en förhoppning, att han ej måtte förtröttas i
sitt mödosamma värf, och att tid och helsa måtte tillåta honom att
fullfölja sitt arbete med sammà kraft som hittills. Yi motse med
stort intresse de näst följande delarne, af hvilka, såsom vi af egen
erfarenhet känna, den som omfattar året 1636 lär blifva både den
drygaste och den rikaste på innehåll och intresse.
a t. o.
Utdrag ur sekreteraren hos kejsarinnan Katarina II,
sedermera verklige geheimerådet A. V.
Chrapo-vitskijs dagbok 1787—1792. Öfversättning från ryskan
af Carl Silfverstolpe. V + 128 ss. Stockholm, P. A.
Norstedt & Söner, 1880. Pr. 1 kr. 75 ö.
Det finnes två slag af historiska memoirer, olika t.ill sin
uppkomst, art och betydelse. De fleste af memoireliteraturens alster äro
sådana, som blifvit författade lång tid efter de tilldragelser, hvilka
beskrifvas, vanligen på författarens ålderdom, sedan han dragit sig
ifrån verlden och slagit sig i ro; stundom har han haft äldre
anteckningar att följa, men ofta har han nedskrifvit sina minnen
hufvudsakligen ur erinringen. På grund häraf och af den färgläggning,
som dylika memoirer lätt erhålla genom att nedskrifvas under en
annan stämning och förändrade förhållanden, blifva de ofta af större
betydelse såsom literaturprodukter än såsom historiska källor; men
visserligen saknas ingalunda de, som äfven ega ett högt historiskt
värde. Till denna klass kunna hänföras, för att nämna några af de
mest bekanta, kardinal de Retz’, Napoleon T.s, Guizots memoirer och
inom svenska literaturen de af Fersen d. ä., Adlerbeth m. fl. En
annan afdelning utgöres af sådana, som mera ega form af
dagboksanteckningar, hvilka tillkommit samtidigt med de händelser, som de
beröra, och bära prägel af intryckens och minnenas omedelbara
friskhet; just härigenom få de för forskaren större värde såsom källor.
Af dessa finnes väl en och annan, som eger stor literär betydelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
