Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Utdrag ur sekreteraren hos kejsarinnan Katarina II, A. V. Chrapovitskijs dagbok 1787—1792. Öfversättning från ryskan af Carl Silfverstolpe, anm. af C. T. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
så t. ex. St. Simons ryktbara memoirer, men flertalet af detta slag
är flyktigt utkastade anteckningar, utan anspråk på literärt värde,
men ofta så mycket vigtigare i historiskt hänseende, i fall de
begagnas med nödig hänsyn till personer och omständigheter. Till
denna klass höra inom vår egen literatur t. ex. G.< Ehrensvärds
memoirer och inom utlandets Varnhagen von Enses dagböcker, till
densamma hör äfven den skrift, som här ligger framför oss.
Chrapovitskijs dagboksanteckningar voro oss ej helt och hållet
obekanta, innan de nu genom öfversättning införöfvades med vår
literatur. Åtminstone i ett på svenska författadt arbete ha de blifvit
begagnade, nämligen i Tigerstedts intressanta uppsatser öfver G. M.
Sprengtporten i Finsk Tidskrift, der förf. ur dem meddelar nya
upplysningar till Anjalaförbundets historia. Vidare utgöra samma
memoirer en hufvudkälla för prof. Brückners uppsats i Historische
Zeitschrift för 1869: Schweden und Ryssland 1788. Denne
författare tillerkänner dem med rätta ett betydande värde, ja ett
större värde, »än tillgängliga arkivalier, tidningar, memoirer och
monografier, hvilka för det mesta underrätta oss endast om hvad
som tilldrager sig på skådeplatsen, medan Chr. låter oss blicka långt
bakom kulisserna». Samme förf. karakteriserar på följande sätt
dessa anteckningar. »Chr. var dagligen, ja flere gånger om dagen
på hofvet, i omedelbar beröring med kejsarinnan, som plägade gifva
honom åtskilliga uppdrag, samtalade med honom i allahanda ämnen,
statsfrågor, hofintriger, hjerteangelägenheter, och skänkte honom ett
obegränsadt förtroende. Innehållet af dessa samtal, alla vigtiga och
ovigtiga tilldragelser vid hofvet, hvarje äfven den minsta växling i
Katarinas stämning, rykten, tidningsnotiser, sqvaller af alla slag inför
Chr. samvetsgrant dag efter dag i sin journal». Vi kunna tillägga, att
kejsarinnans yttranden äro så vidt möjligt anförda ordagrant. Af allt
detta har öfversättaren utvalt hvad som eger någon betydelse för
Sveriges historia, och det är icke någon ringa del af det hela;
Bruckner beräknar, att fullt ut hälften af Chr:s anteckningar rör det
svenska kriget 1788—90, och i synnerhet är året 1788 med stor
utförlighet behandladt. Redan häraf kan slutas, hvilken betydelse
detta krig egde för Ryssland, och med hvilken uppmärksamhet det
följdes af kejsarinnan och hennes hof, ja det sysselsatte sinnena i
Petersburg vida mer än Potemkins samtidiga segrar mot Turkarne.
Detta är i sjelfva verket ej häller så underligt, om man besinnar,
att nämda krig fördes i Petersburgs omedelbara granskap, och att,
ifall det varit ledt med framstående militärisk skicklighet och
icke förlamats genom förrädiska stämplingar, det visserligen försatt
den på trupper blottade ryska hufvudstaden i en öfverhängande fara.
»Sanningen att säga», yttrar Chr., »har Peter I bygt hufvudstaden
bra nära (svenska gränsen)», och denna erfarenhet gick icke förlorad
för de ryske statsmännen.
Att kriget kom i hög grad olägligt för Katarina och att hon
gjorde allt för att förekomma dess utbrott, är väl kändt och bekräftas
till fullo genom Chr:s dagbok. »Man måste spela tålig», säger Chr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
