Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
kolonier äfven öster om Maanselkä ocli i 1596 års gränsetraktat
tillerkändes en del af området Sverige. Kolonisationen fortgick
se-der mera under oaflåtliga gränsfejder, och småningom nådde Finland
sjn nuvarande gräns åt detta håll. Men betecknande nog är att
invånarne i nämda östliga gränssocknar ända till freden i
Fredrikshamn 1809 fortfarande till ryska kronan erlade en skatt af 17
rubel 46 kopek. De voro således på en gång svenske undersåtar
och skattskyldige under Ryssland. Äfven andra upplysningar rörande
gränsförhållandena i nordligaste Finland meddelas af förf. — Af
intresse är äfven en i samma häfte ingående uppsats af S. Almgren,
benämd »Riksdagsmannaval i Åbo år 1769». Det är en bild ur
frihetstidens partilif, som här möter oss. Hattarne, som hoppades att
vid 1769o års riksdag omstörta mössornas välde, försmådde icke att
äfven i Abo använda såväl tillåtliga som otillåtliga medel för att
inverka på riksdagsmannavalet. Under ledning af handlanden
Witt-footh gingo de segrande ur striden, och förgäfves protesterade
mössorna, bestående till större delen af det s. k. »finska borgerskapet»
mot de lagstridigheter, som vid valet egt rum.
I sjette häftet af »histori allin en arkisto» ingår bland annat en
uppsats: »Hvad betecknar Collegium Raumense?» af K. A.
Bomansson. Den samvetsgranne forskaren har här till granskning upptagit
frågan, huruvida det bekanta medeltida »Collegium Raumense»
verkligen var en så betydande läroinrättning, som man traditionelt
antagit. Enligt förf:s åsigt betecknar benämningen Collegium Raumense
icke någon läroinrättning, utan dermed menas Raumo konvent d. v. s.
Raumo kloster. Ty såväl inom franciskaner- som dominikaner-orden
benämdes en klosterskola »studium», hvaremot »collegium» användes
såsom en mindre vanlig benämning för sjelfva klostret. Förf.
medgifver dock, att en skola under medeltiden fans i Raumo, men
anser på grund af åtskilliga skäl, att det var en stadsskola, hvars
verksamhet var af föga omfattande art. 1 samma häfte ingår en af J.
Oskar J. Rancken meddelad Journal öfver Sveaborgs belägring 1808,
hvilken enligt senare upplysningar är författad af major Hans
Gustaf von Hauswolff, som var medlem af officerskåren på Sveaborg.
Journalen är ett vigtigt bidrag till lösningen af den så ofta
framkastade och på så olika sätt besvarade frågan om orsakerna till
Sveaborgs fall. Att döma af dess uppgifter bör officerskåren på
Sveaborg gå fri från ali beskyllning för mindre hedrande handlingssätt.
Svårare är deremot att afgöra, hvad ledning journalen lemnar för
bedömandet af amiral Cronstedts hållning. Författaren af
journalen intygar, att denne under belägringens början med ifver sökte
stärka fästningens försvarskraft, men tillägger, att han under
belägringens fortgång visade sig föga »kommunikatif» och vanligen
besvarade till honom stälda frågor i undvikande ordalag. Det tyckes
således, som skulle ett tungt medvetande af ansvar hvilat öfver
honom. Men dermed är icke sagdt, att han handlade med förrädisk
afsigt. Tvärtom talar den värme, hvarmed han i krigskonseljen
yttrade sig, för den åsigt, att han var öfvertygad om kapitulationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
