Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBERGSON, FINLANDS HISTORISKA LITTERATUR.
XXXIII,
nödvändighet, och den tanke ligger derför nära till hands, att han
stod nnder inflytande af en starkare vilja, som helt och hållet
beherskade honom. Ar åter denna förutsättning sann, så var det
öfverste Jägerhorn, som spelade rolen af amiralens inflytelserike
rådgifvare. Äfven genom de utdrag ur R. H. Rehbinders memoarer,
som blifvit publicerade i Finsk Tidskrift, bekräftas den åsigt, àtt
Jägerhorn i främsta rummet var kapitulationens upphofsman.
Bland smärre uppsatser i häft. Y och Yl af »historiallinen
ar-kisto» må nämnas: Om Finlands befolkning 1553 och 1560 af S.
Elmgren (V); Anteckningar af C. G. Leistenius och C. Leijstén
1728—1807, medd. af S. Elmgren; J. Bilmark, lefnadsteckning af
S. Elmgren och Anteckningar ur inrikes rådsprotokollen om finske
tjenstemäns tillsättande på 1740-talet, medd. af E. G. Palmén.
Äfven bland det historiska samfundets i nämda häften intagna
protokoll och förhandlingar, hvilka delvis äro affattade på finska, men
till större delen på svenska, ingå flere meddelanden af vetenskaplig
halt, såsom: Om spår af svensk befolkning i Wiborgs län af
Th. Aminoff (Y, sid. 51); Om gränsen mellan Finland och Ryssland
enligt Nöteborgska freden samt tvisterna derom af Y, Koskinen (Y,
sid. 87), deri förf. framhåller, att gränsen ursprungligen utmynnade
i Bottniska viken, en åsigt, som delats af andre finske författare,
medan deremot svenske historiker ansett, att gränsen redan år 1323
gick mot ishafvet; om kyrkoherden Thomas Pacchalenii bekanta
process under frihetstiden af E. G. Palmén (Y, sid. 99); bref till och
från_ Pehr Brahe (Y, sid. 103) och Om Jakob Teit, fogde och
ämbetsman under medlet af 15-hundratalet af Y. Koskinen (Yl, sid.
290). Yi skola icke redogöra för de detaljerade undersökningar,
som ligga till grund för dessa uppsatser. En plansch med
afbildningar af Finlands, Nylands och Tavastlands sigill 1326 åtföljer
sjette häftet.
Historiska samfundet utgifver äfven ett finskt biografiskt lexikon,
hvaraf fyra häften, omfattande bokstäfverna A—I (Indrenius), redan
utkommit1). Det torde vara för tidigt att yttra sig om det
vetenskapliga värdet af detta arbete, hvilket närmast synes afsedt att fylla
ett praktiskt behof. Det utgöres af kortfattade biografier öfver
personer, hvilkas biografiska data kunna vara af intresse för den finska
allmänheten. Slägttaflor öfver märkligare finska frälse och ofrälse
ätter bidraga att höja dess värde.
Äfven ett annat verk af biografiskt eller snarare genealogiskt
innehåll böra vi nämna, nämligen Attar-taflor öfver den på Finlands
riddarhus introducerade adeln af Oskar Wasastjerna2), hvaraf nio
häften, omfattande bokstäfverna A—S (Steven), utkommit. Vigten
af ett företag af denna art är allt för i ögonen fallande för att
behöfva påpekas. Men i sakens natur ligger, att redigerandet af ett
1) Biografinen nimikirja toimittanut Suomen historiallinen seura.
Helsingfors 1879—1880, G. W. Edlunds förlag.
2) Bårgo 1879—1880; utgifv. förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
