Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
Hr Palmén har gjort den historiska forskningen en annan tjenst
genom utgifvandet af Anders Chvdenii skrifter 1). Vännerna af
frihetstidens historia skola’med glädje helsa en samling, som gifver en
hel bild af Anders Chydenii tankegång och idéutveckling, medan
alstren af hans penna förut varit spridda på. olika håll och delvis
svårtillgängliga. Samlingens värde ökas genom en historisk inledning,
hvilken redogör för Chydenii lefnadslopp och framför allt för hans
verksamhet vid riksdagen 1765—1766. Utgifvaren benämner mecl
skäl denna teckning en monografi öfver vigtiga delar af 1765—1766
års riksdagsverksamhet, ty den kamp för ordets, handelns och
näringarnas frihet, som försiggick vid denna riksdag, har icke förut
blifvit skildrad så fullständigt och med så vidsträckt anlitande af källorna
som här. Utg:s anmärkning, att C. G. Malmström i Sveriges
politiska historia under frihetstiden »knappast gjort Chydenius full
rättvisa», synes oss icke fullt befogad. Det kunde med större skäl
anses, att utg. sjelf i varmhjertad enthusiasm för sin hjelte i någon
mån öfverskattat hans betydelse. Chydenius var, såsom Malmström
säger, partiman och gick, oaktadt sina stora synpuukter, icke fullt fri
från mösspartiets ensidigheter.
Ännu ett arbete inom frihetstidens historia må det tillåtas oss
att nämna, nämligen Bidrag till Finlands inre historia 1721—1731
af undertecknad 2). Afhandlingen, som afser att utreda de
förhållanden, som efter stora ofredens olyckor egde rum i vårt land, och att
teckna det reorganisationsarbete, som då försiggick, stödjer sig
hufvudsakligen på det svenska riksarkivets samling af dokument rörande
Finlands inre utveckling på denna tid.
Anjalaförbundet och de politiska förvecklingar, som framkallade
detsamma, är ett af de svåraste ämnen i vår historia. Det är
derför glädjande, att äfven denna fråga blifvit uppptagen till
behandling i och genom de artiklar om Göran Magnus Sprengtporten, K.
K. Tigerstedt offentliggjort i Finsk tidskrift årg. 1878—1880.
Ursprungligen afsedd att vara en granskning af den uppfattning, som
genomgår Y. Koskinens »Om G. M. Sprengtporten och Finlands
sjelfständighet», har denna artikelserie sedermera i de senare
uppsatserna vuxit till en på omfattande källstudium bygd monografi öfver
Anjala-förbundet. Bland synpunkter, som förf. framhållit, må
nämnas, att han anser de finska regementenas deklaration af den 12
Augusti 1789 såsom den egentliga Anjala-förbimdsskriften, medan
deremot den senare föreningsakten eller det s. k. avertissementet
endast medelbart utgått från de finska anjala-männen. Då artikelserien
ännvi icke är afslutad och troligen är bekant äfven för svenske läsare,
anse vi oss icke böra i öfrigt redogöra för dess innehåll 3).
’) Politiska skrifter af Anders Chydenius, med en historisk inledning ånyo
utgifna af E. G. Palmén. Haft. I, 224 sid.; häft. II, 213 + 437 sid. 8".
Helsingfors. G. W. Edlunds förlag, 1877—1880.
2) Bidrag till Finlands inre historia 1721—1731 af M. G. Schvbergson.
Helsingfors 1875.
3) I några i polemisk ton skrifna artiklar har Y. Koskinen i tidskriften
Kirjallinen Kuukauslehti sökt försvara sin ståndpunkt: Kiista Yrjö Mauna Sprengt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
