Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur åren 1875—1880 af M. G. Schybergson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHYBERGSON, FINLANDS HISTORISKA LITTERATUR. XXXIII,
Finlands historia under innevarande århundrade, ett
forskningsområde, som erbjuder många intressanta synpunkter, är ännu nästan
fullkomligt obearbetad. Politiska farhågor eller svårigheterna att
begagna de i familj e-arkiv en förvarade urkunderna hafva afskräekt
forskarne från att egna sin uppmärksamhet deråt. Så mycket större
erkännande förtjenar derför en af våre yngre skriftställare, R.
Castrén, för den ifver, med hvilken han egnat sig åt forskningar inom
brytningsperioden 1808—1820, den tid, då vårt nya statsskick
befästes och vår ställning till Ryssland erhöll den gestaltning, som
ännu i dag fortbestå!*. Bland R. Castréns publikationer böra vi i
främsta rummet nämna Finska Deputationen 1808—1809 *). Finlands
eröfring var ännu långt ifrån fullbordad, då kejsar Alexander I i Juni
1808 gaf befallning, att ett fåtal deputerade för Finlands särskilda
stånd skulle infinna sig i Petersburg för att med honom öfverlägga
om landets angelägenheter. I Finland emottogs denna maning med
delade känslor, emedan man fruktade att den i fråga satta
deputationen kunde leda till ett upphäfvande af det finska folkets
grund-lagsenliga rätt att viel regelbundna ständermöten uttala sina
önskningar och pröfva regeringens förslag. Det var derför först sedan
den ryske öfverbefälhafvaren i Finland, grefve Buxhoevden,
uttryckligen förklarat, att deputationen icke skulle betraktas såsom ett i
nationens namn beslutande ständermöte, utan endast såsom en
rådgifvande församling, som man skred till de äskade valen. Sedan
deputationen kommit till stånd, visade sig dess medlemmar lifvade
af samma patriotiska anda som deras valmän och inskränkte
väsentligen sin verksamhet till att tillstyrka det snara sammankallandet
af en landtdag. Förfrs framställning gifver en inblick i de opinioner,
som på denna tid voro rådande bland Finlands bildade allmänhet,
och vitnar om den trohet, hvarmed man under de mest förtviflade
förhållanden sökte skydda det fäderneärfda samhällsskicket. Värdet
af boken ökas i ej ringa £rad genom ^bilagor till ett antal af 151,
hvilka sätta läsaren i tillfälle att kontrollera framställningens
riktighet. Andra monografier rörande samma period hafva af förf. blifvit
offentliggjorda i Finsk Tidskrift och i Helsingfors Dagblad2).
En biografisk skildring, hvilken utgör ett vigtigt bidrag till
Finlands nyaste historia, är W. Lagi teckning af J. J. Nordström 3).
Sällan har en bortgången betydande personlighet funnit en varmare
portenista (tvisten om G. M. Sprengtporten) I—IV, Kirj. Kuukausleliti, September
1878 —Maj 1880. Ett annat mindre bidrag till Sprengtporten-litteraturen är
»Några anmärkningar om G. M. Sprengtporten» af W. Ekelund. Helsingfors 1877.
1) Finska deputationen 1808-1809 af Robert Castrén. Helsingfors, G. W.
Edlunds förlag. 84 -f 81 sid. 8°.
2) Vi nämna särskildt: Föreningsakten vid Borgå landtdag, Finsk Tidskrift,
Mars 1877, Grefve Robert Henrik Rehbinder, Finsk Tidskrift, Mars, April, Juni
och Augusti 1879, äfvensom En tilltänkt’ finsk landtdag på 1820-talet, Helsingfors
Dagblad 1878, N:o 16, 18 och 21.
3) Johan Jakob Nordström tecknad af W. Lagus. (Aftryck ur acta societati*
scientiarum Fennicae, T. XI.). Helsingfors, Finska litteratursällskapets tryckeri.
139 sid. 4°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
