Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sveriges Historia från äldsta tid till våra dagar. 3. Sveriges nydaningstid af O. Alin, anm. af Fr. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
sin gamle fiende, då tro vi, att denna beskyllning bör anses
högeligen misstänkt, och att ingen slutsats deraf kan dragas angående
Eriks dödssätt. Vi tro detta så mycket mera, som Karl IX:s
yttrande vid ett senare tillfälle, då alis ingen orsak fanns för honom
att dölja, livad han visste om sin broders död, fullkomligt strider
deremot. I brefvet d. 12 Jan. 1608 till Mich. Olofson skrifver han
nämligen, huru han fått bref från konung Eriks dotter, hvaruti denna
yttrat, att hennes fader måst sätta lifvet till, »hvilket oss något
synnerligt främmande förekommer, ocli veta vi icke, hvad lion
härmed menar, förty lifstiden står i Guds hand. Hafver någon
menniska förkortat lians lifstid, det skall lion med uttryckliga ord låta
oss förnimma». Af det anförda synes det oss åtminstone vara
troligt. att brödren om brödrens dödssätt i sjelfva verket vetat alis
ingenting.
Vi öfvergå till Johan IILs historia. Hvad denna angår, synes
det oss, som om förf. varit något knapphändig i teckningen af
Sveriges förhållande till utländska makter efter Stettinerfreden.
Förhållandet till Ryssland och Polen skildras väl, men vi undra, om ej
ställningen till Danmark också förtjent att uppmärksammas. Ännu
mera i fråga om de inre angelägenheterna märker man, att förf.
endast haft ett visst antal sidor att förfoga öfver, och att detta
antal varit, litet. Säkerligen skulle han eljes hafva gifvit oss en
teckning af den svenska adelns hufvudmän denna tid, en Erik Sparre,
en Hogenskild Bjelke m. fi. Han har ju förut egnat särskild
uppmärksamhet åt Gustaf Vasas långt mindre märkvärdiga samtida.
Säkerligen skulle han äfven närmare vidrört förhållandet mellan hertig
Karl och dessa herrar före 1589, såsom varande af vigt för att förstå
dennes häftiga uppträdande mot dem efteråt. Likaledes skulle han
nog hafva utförligare tecknat den andel hertig Karl tog i
riksstyrelsen 1589—92, än han nu gjort.
De d e t a lj a ninär kninga r inan skulle kunna göra mot fÖrf:s
framställning äro ingalunda inånga. Genom ett förbiseende är det på sid.
321 ej oiiiii ä in dt, att Sveriges i Roeskilde 1568 förda
underhandlingar ej blott angingo Danmark utan äfven Lybeck, samt att
en fredstraktat ined denna stat afslöts d. 22 Nov. Vid angifvande
af vilkoren i den slutliga freden med Danmark 1570 tro vi, att en
oriktighet insmugit sig: Det heter nämligen på sid. 324, att hälften
af Elfsborgs lösen skulle erläggas i Juni några veckor efter
fästningens återlemiiande. Enligt fredsfördraget skulle emellertid fästningen
först återställas i Juni ocli samtidigt dermed de 75000 riksdalerna
betalas.
Af striden mellan Karl och Johan gifver oss förf. en både
intressant och klar framställning. Vi tillåta oss blott den obetydliga
anmärkningen, att det redan var i Juli 1582, som den förut på
riksdagen beslutade stadgan meddelades hertigen (Karls svar t. G. Banér
och P. de la Gardie är dateradt d. 13 Juli, ej den 13 Aug. såsom
uppgifves hos Ahlqvist: Om aristokratien under Johan III, 1, s. 63).
En följd af detta meddelande synes hafva varit, att Karl inom kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
