Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sverges Traktater med främmande magter. Utg. af O. S. Rydberg, anm. af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
past kan utan en viss hårdragning hänföras till Sveriges traktater,
då synes oss som skulle hänsynen till arbetets fortskridande och till
en ändamålsenlig hushållning med både arbetskrafter och medel bort
mana utgifvaren till ytterlig försigtighet och skärpa i valet och
bearbetningen.
En öfversigt af de 147 rubricerade och icke rubricerade
urkunder, som utgifvaren i detta häfte intagit, gifver emellertid vid
handen att de allesammans äro förut tryckta 1), så när som på sex
stycken. Och af dessa sex höra tvänne i vår tanke als icke till
arbetet, nämligen Erik Magnussons proklamation till svenska folket
år 1356, då han begynte upproret mot sin fader, och förlikningen
dem emellan i Stockholm år 1357 (hvilken senare dock införts i
traktaternas nummerföljd). En tredje (n. 349), förbundet af 10
Augusti 1360 mellan konung Valdemar och hertig Albrekt mot
konung Magnus är af samma art. Alla tre äro för öfrigt kända
genom utdrag hos äldre författare. En fjerde (n. 278) är ordagrant
lika med en förut tryckt (n. 247) utom i sista raderna och hade
således tarfvat föga utöfver sin rubrik. En femte n. 277 är icke
en af Sverige ingången traktat (den har äfven blott i utdrag
meddelats), ehuru den fått rum i nummerföljden. Det återstår sålunda
blott en hittills otryckt traktat (n. 329), som fyller en sida af de
320, som i häftet inrymmas. Denna proportion mellan arbetets
omfång och det nya material, som den haft att afgifva, närmar sig
en disproportion och kan ej annat än mana till den starkare
begränsning, som vi anse önskvärd.
Vi äro visserligen långt ifrån att förneka, att flertalet af
urkunderna, såsom sig bör, äro af den art, att de höra till Sveriges
traktater, i den vidsträckta mening, som detta uttryck tages af
utgifvaren. Men äfven bland dessa finnas åtskilliga, för hvilka en
blott rubrik varit tillräcklig. Så t. ex. afgifver n. 263 eller
Klemens VI:s bulla om uppoffringar för ett treårigt korståg ej den
ringaste upplysning af traktatsenlig natur på de sidor som den
upptager och hade derför kunnat nöjas med en blott rubrik i likhet
med hvad utgifvaren iakttagit vid dylika bullor i första delen. I
n. 278 har skrifvaren, såsom vi redan påpekat, nästan fullständigt
kopierat n. 247, så att blott olikheten i slutet korteligen behöft
anmärkas. N. 279 är ord rätt lika med n. 176 och hade derför
kunnat inskränkas till en blott rubrik. Och sistnämnde åtgärd hade,
såsom äfven stundom skett, kunnat med fullt skäl vidtagas för
sådana privilegiebref för utländska städer, som äro af mera enskild
natur. Vi anse oss ega så mycket starkare skäl att yrka härpå,
som utg. ansett en blott rubrik tillräcklig för en så vigtig traktat
som ii. 238 eller k. Magni förbindelse om utbetalande af systerns
hemgift till hert. Albrekt d. 18/11 1339, ehuru den innefattar ett
l) Denna undersökning har i ej ringa grad försvårats deraf, att utgifvaren
icke i regeln utsätter, hvarest en urkund förut finnes tryckt. Önskligheten häraf
säger sig sjelft och har både af oss och annan recensent påpekats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
