Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sverges Traktater med främmande magter. Utg. af O. S. Rydberg, anm. af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYDBERG, SVERGES TRAKTATER.
XL VII
derför vår kännedom om tidehvarfvet skulle riktas med ett ej ringa
antal vigtiga rättelser och nya meddelanden. Bland dessa vilja vi
särskildt påpeka redogörelsen för den förlorade fredstraktaten med
Ryssland af 1339, den fina utredningen (s. 175—77) af Schönströms och
Dalins misstag rörande den förmenta freden af 1348—50 med samma
makt, af hvilket äfven ryska häfdatecknare hittills låtit missleda sig,
och undersökningen af de så invecklade och ännu delvis dunkla
händelserna under åren 1359 och 1360, der utgifvarens lyckade
tolkning af Valdemars uttryck i brefvet af d. 12 Juli, »att Gud nu
för-hjelpt honom till hans ar fi and Skåne igen», särskildt tilltalat oss.
Att uppräkna alla de punkter i vår historia, som utgifvaren
underkastat en ny, djupgående och ofta framgångsrik revision, medgifver
ej utrymmet. Om vi deremot nu taga detta i anspråk för några
■anmärkningar, sker det ej för att minska utgifvarens förtjenster, utan
derför att vi äro öfvertygade, att han sjelf sätter saken i första
rummet. Och en kritik af ett historiskt arbetes detaljer, som i ett
vanligt litterärt organ kanske ej vore på sin plats, torde i en
historisk tidskrift vara ej blott en rättighet, utan äfven en skyldighet.
I noten å sid. 2 angifves d. 21 Juli 1336 såsom k. Magni
kröningsdag efter Stockholms-minoriternas Diarium. Två andra
och skilda källor hafva d. 22 Juli (Scriptor. rer. Svecic. III. 1. s.
16), och vi våga förmoda, att en granskning af diariet möjligen
skall visa, att den i senare tid ditsatta anteckningen blifvit af brist
på utrymme insatt på XII Kal. Augusti i stället för XI.
Mot rubriken af n. 244 som innehåller, att k. Valdemar
stadfäster gr. Johans af Holstein öfverlåtelse till k. Magnus af Skåne,
Blekinge m. in., hvilka Valdemar nu afträder till Sveriges krona,
hafva vi att anmärka det olämpliga i att göra till hufvudsak i
rubriken, hvad som i brefvet är bisak, nämligen ratifikationen af
för-pantningen, och deremot i en bisats inskjuta aktstyckets kärnpunkt
eller den fulla afträdelsen af landskapen. Texten rättfärdigar ej
heller ett dylikt förfarande, ty om man nogare aktgifver på
densamma, ser man snart, att den icke är rätt interpunkterad. Den
långa sats nämligen, som börjar å s. 32 raden 8 med orden Nos
igitur ad och som innehåller sjelfva klämmen i brefvet, slutar först
å nästa sida rad 8 med ordet abdicando, ehuru utgifvaren, följande
den korrumperade afskriften. satt punkt å s. 32 rad 10 nedifrån
och därigenom tvärt afklippt sjelfva eftersatsen, som nyss börjat
med orden eidem suisque successoribus. Ser man satsen i dess rätta
skick, finner man, att pantsättningen är blott ett af de många
motiv, som Valdemar åberopar som grund för att nu formligen afträda
landskapen.
Ett likartadt fel begår utgifvaren i rubriken till n. 250. Det
kan vara onödigt att närmare redogöra derför, då en blick på
handlingen genast visar, huru rubrikens fem sista rader böra ändras.
A sid. 50 och 51 tyckes utgifvaren ej iakttagit, att texten,
sådan den nu är, icke ger någon mening. Här är ej stället att
inlåta sig på en detaljerad textkritik. Vi vilja blott anföra vår giss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
