Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Berättelser ur frih. Carl Otto Palmstiernas lefnad af Carl Fredrik Palmstierna och Skildringar ur det offentliga lifvet af O. Im. Fåhreus, anm. af R. M. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSER UR FRIH. PALMSTIERNAS LEFNAD.
LVII
en stor del af landet, öfverallt hyllad med ohycklad hänförelse och
allmän åtrå att visa honom den mest hjertliga tillgifvenhet. Må
man likväl ej bedraga sig af dessa verkligt sanna känsloutgjutelser.
Folket älskar konungen och önskar intet hellre än att understödja
regeringen, men det fordrar äfven till gengäld, att hon främjar dess
intressen, att hon förblifver rättvis och opartisk och att hon förmår
att genom egen vigt hålla sig qvar i en tagen rigtning och i ett
system, som ansetts tjenligt. Man har förmärkt eller, hvilket
kommer på ett ut, trott sig märka, att regeringen förlorat marken ; man
har börjat betvifla dess rättvisa och man vill ej uttala sig öfver dess
opartiskhet. Nationen är i spänd väntan på hvad konungen skall
företaga; vågskålens jämnvigt är rubbad, och om konungen icke
gör något för att få den att luta åt sin sida, är det att frukta det
den faller åt andra sidan, om nämligen inom riksdagen komma att
visa sig män nog skarpsinniga och nog verksamma att draga fördel
af det förlorade ögonblicket. Om regeringen en gång fått
utseendet emot sig och misstankar hunnit förgifta folkets tänkesätt och
känslor, så fordras en hel lifstid och dertill lysande handlingar eller
bragder för att åt regeringen återvinna det gamla inflytandet och
att åt lagarne återgifva deras forna kraft, åt sinnena det förlorade
lugnet. Nuvarande ögonblicket är gynsamt för väl beräknade
åtgärders vidtagande Öppet och frimodigt. Låter man ögonblicket
fly utan att deraf begagna sig, så spelar man ett högt spel, hvars
följder kunna komma att länge kännas». Grefve Brahe insåg
visserligen omständigheternas allvar, men sade sig icke tro att de
föreslagna åtgärderne kunde vara att förvänta före riksdagens början.
Det gynsamma ögonblicket blef alltså obegagnadt. Ledningen af
riksdagen gled ur regeringens händer. Också blef följden snart
synbar i de, dittills oerhörda motgångar, som drabbade regeringen
under riksdagens lopp.
Allvarsamma förberedelser till denna med mer än vanligt
intresse motsedda riksdag voro i förväg träffade, mindre af regeringen,
än af åtskilliga mer och mindre betydande män, såsom f. d.
statsrådet Friherre af Nordin och Grefve C. H. Ankarsvärd m. fl. hvilka
önskade en ändring i regeringssystemet och af regeringspersonalen,
icke blott i afseende på rådgifvarne. Det var nämligen ingen
hemlighet att oppositionens angrepp mot regeringen, ehuru närmast
rigtadt mot Statsrådet, tillika — såsom Herr Fåhræus yttrar —
»medelbart syftade till det högre mål, att den åldrige konungen af
känslighet för anmärkningarna skulle blifva benägen att öfverlåta
riksstyrelsen till den populäre tronföljaren». Detta mål hade
visserligen föga utsigt att kunna ernås, men redan den bekantvordna
afsigten var i hög grad egnad att åstadkomma oro. En konung af
Carl Johans karakter kunde icke skrämmas, men väl retas. Detta
blef ock händelsen och bidrog icke litet att hämmande inverka på
regeringsärendenas lugna fortgång och att betydligt försvåra äfven
de dugligaste rådgifvares konstitutionela verksamhet.
Hist. Tidskrift 1881. V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
