Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Berättelser ur frih. Carl Otto Palmstiernas lefnad af Carl Fredrik Palmstierna och Skildringar ur det offentliga lifvet af O. Im. Fåhreus, anm. af R. M. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄTTELSER UR FRIH. PALMSTIERNAS LEFNAD.
LVII
manhang utan småningom. Många önskade en omfattande
förändring så att konseljen blefve helgjuten, men detta var långt ifrån
att ingå i konungens afsigter. »Han önskade väl att vara omgifven
af dugliga rådgifvare, men sjelf ville han styra och göra för
alla kunnigt att konseljen icke vore hans mästare.» Detta
Palm-stiernas omdöme öfverensstämmer fullkomligt med hvad Fåhraeus i
samma afseende meddelar. Mycket märkliga äro de upplysningar
som båda dessa statsmän hvar för sig framlägga om dessa politiska
förvecklingar, som i sammanhang med förändringarne inom
ståtsrådet föreföllo under deras ögon och hvaraf de sjelfve nära berördes.
Till Justitiestatsminister i Grefve Rosenblads ställe hade man först
tänkt på Friherre Nordenfalk, men då han icke infann sig vid
riksdagen, ansågs han alltför kallsinnig. Sedan derefter f. d.
Justitie-kanslern Grefve H. G. Wachtmeister verkligen blifvit utnämnd, men
afsagt sig förtroendet, tillfrågades —: berättar Palmstierna — flere
personer. »Baron Stierneld, som efter Rosenblads afgång var
främste mannen inom konseljen och nu besluten att der qvarstadna samt
ansedd för att vara den, under hvilkens fana konseljen skulle
fullbildas, tillfrågade skriftligen Baron Nordenfalk, om icke han ville
emottaga det lediga Justitiestatsministerämbetet. Men under tiden
hade Grefve Brahe i samma ändamål vändt sig med mundtlig
förfrågan till Grefve Arvid Posse, som deröfver visade sig så mycket
mera tillfredsstäld, som hans ämbetsmannaanseende för tillfället led
af det ännu ej slutdömda tullbalansmålet, och till Baron Stiernelds
stora öfverraskning blef Posse äfven den 28 Mars utnämnd till
Justitiestatsminister i en konselj af hastigt sammankallade och civilt
klädde ledamöter.» I samma konselj utnämndes jämväl till statsråd
Generalen Friherre B. Cederström och Tulldistriktschefen O. I.
Fåhraeus, den senare enligt allas tillstyrkan, såsom Palmstierna särskildt
upplyser. Det kunde emellertid ej stanna vid endast denna förändring.
Från föregående riksdag hvilade ett grundlagsändringsförslag
åsyftande statsorganisationens ombildande till departemental indelning
sålunda att sju af statsrådets tio ledamöter skulle vara chefer och
föredragande hvar för sitt departement och tre vara blott
konsultativa rådgifvare. Detta grundlagsförslag var redan i Februari af
alla fyra stånden antaget. Konungen hyste väl åtskilliga
betänkligheter, men sedan det lyckats kronprinsen att öfvervinna dessa,
offentliggjordes genom nådigt bref till Rikets Ständer den 17 Mars at
Kongl. Maj:t hade för afsigt att sanktionera förslaget. Innan sänk
tionen meddelades, borde dock konseljens blifvande sammansättning
vara förberedd. Detta vållade nu nya svårigheter. I Hr Fåhræi
skildringar erinras med afseende härpå, hurusom det vid
ministère-bildningar stundom är ett oundvikligt kraf att göra offer åt
omständigheterna. Ingen misskände vigten deraf att styrelsen egde
hos nationen ett fast moraliskt stöd, som endast tillit till
rådspersonalen kunde förläna. »En helgjuten ministère i progressiv anda
kunde icke undgå att mötas med misstroende af de tvenne riksstånd,
hvilkas majoriteter allt tillförene varit stadigt konservativa. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
