Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkväpningen i Sverige 1788, af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
FOLKVÄPNINGEN I SVER]GE 17 88.
215
öfverfarten till Finland i Juni hade han gjort ett besök hös
Danmarks minister i Sverige, grefve Rewentlow, pä dennes
landställe nära Stockholm; och på det ifrigaste hade hans sandebud
i Köpenhamn sökt bibehålla det goda förståndet med Danmark
ander sommaren 1788 Och ända till kort innan danska
trupper tägade öfver Sveriges gräns, synes Gustaf hafva tviflat på
att Danmarks åtgärder skulle blifva något annat än på sin höjd en
militärisk demonstration. — De underrättelser, som konungen under
sommarens lopp erhållit i Finland från Danmark och Norge2), hade
dock gifvit honom tillräckliga anledningar att tänka på
försvarsanstalter. I främsta rummet satte han härvid sin förhoppning
till sitt folks sjelfständighetskänsla och svenskarnes gainla
afvoghet mot Danmark. Han hyste dock i början
betänkligheter mot att »bevara bönderna, såsom mer än orådligt bade
for rikets invärtes lugn och adelns enskilda säkerhet»; och i det
längsta ville han undvika truppsammandragningar. För att
skydda Skåne mot den befarade danska landstigningen önskade
han att skånska adeln uppsatte tvenne infanteriregementen, och
anbefalde rådet (från Kyminenegård d. 16 Aug.) att inkalla
vargerings- eller reservmanskapet till infanteriregementena,
närmast for att skaffa nödig besättning till de skånska
fästningarne3). För att ordna försvaret i Skåne afsändes Toll från
Finland; och befallning gafs om proviantmagasins anläggande
pà Vermländska och Bohuslänska gränsen, hvarjämte öfverste-
i Finland, der hört kanonerna vid Högland och i hast viindt om. Enligt en
antfekning af Nordin (Nordinska saml. D. I: 37, afskr. i Riksarkivet)
samman-♦ rattade .V. med Mansbach vid dennes återresa till Norge. Nordin försökte då
att utforska Danmarks afsigter, men Mansbach gjorde allt för att öfvertyga
ho-rwm, att intet fieudtligt förehades oeh att det i Norge sammandragna lägret
endast vore ett öfningsläger. N. förblef dock i den öfvertygelsen att kriget stode
f r dörren. Jfr härmed Beskow, Gustaf JI1, Afd. IV: 186 orh Holm, Danmarks
Politik under det svensk-russ. Krig 1788—90, s. 62.
’» Se den utförliga framställningen af dessa underhandlingar äfvensom af
"fverläggningame inom danska regeringen — hvilka nogsamt vinn att det endast
*ar inödd och tvungen • som den inlät sig pft uppfyllandet af sina förbindelser
mot Ryssland — hos Holm, nyss anf. st. s. 50 o. f.
*) Se rörande svenska beskickningens i Köpenhamn depescher Holms upptäts
Hnsfh Elliot» (Dansk histor. Tids skr. 4:e Række 1:806 o. f.). i Nielsens »Gnstaf 111:s
Qorske Politik» (Norsk histor. Tidsskr. 2 Række I: 130) tinnes refereradt ett bref
från Manderfeldt i Köpenhamn Ä äfvensom utförliga redogörelser för svenske
iffneralkonsaln i Kristiania Martinans skrifvelser till konuniren; utdrag nr frih.
Dowmlls bref till konungen under hans beskickning till Norge i Juli meddelas af
Hellstenius i uppsatsen »Gustaf 111:* dan*ka politik»» (Nord. fniv.-Tidskr. 1861,
h. I: 35.
»Je rrois qu’il fant éehauffer les esprits et la hain* nationale, tandis
«jne moi je fe ra i tout mon possible par mes nésrociations .le retenir le ministere
1 lancia. (Gustaf III:« bref till C. A. Wachtmeister, ntsr. af G Andersson, s. 25—28).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
