Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkväpningen i Sverige 1788, af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
KOLKVÅPNINGEN 1 SVERIGE 1 7 88.
219
fa fora sina trupper i striden mot fienden, var han rätta
mannen att rycka folket med sig; och han var derjämte, med all
sin konungatrohet, tillräckligt vän af rikets första stånd, hvilket
ban sjelf tillhörde, för att ej tillåta uppviglingsförsök mot adeln.
Sjelf hänfördes han under tidens lopp af den lust att »slå juten
pa hufvudet», som han så väsentligt varit med om att
framkalla hos sina frivilliga; och då det visade sig att kriget med
Danmark väsentligen skulle komina att utkämpas på
underhandlingens väg, var hans stridslust nära att komma i konflikt
med konungens statsmannaklokhet.
Armfelt, som i Stockholm tagit liflig del i
öfverläggnin-garne med konungen om rikets ställning och, såsom vi sett,
varit med om uppgörandet af planen till Dal-frikorpsens
organisering, lemnade hufvudstaden några dagar senare än konungen
fur att begifva sig till Nerike och Vermland1). Han tog vägen
öfver Örebro till Karlstad. Under resan hade han tillfälle att
göra sig underrättad om stämningen i landsbygden. »Sädan
som jäsningen nu är, har den aldrig varit», skrifver han till
konungen från Örebro (d. 16 Sept.) och i ett bref till sin
hustru (d. 18 Sept.) berättar han, att han hos’ de missnöjde
funnit »une tournure fanatique» mot konungen. Ilos bönderna
och presterna hade han deremot torinärkt en alldeles motsatt
ton; men ansåg att. deras uppretade stämning mot adeln före-
’) Dessförinnan afsände ban till konungen ett förslag till åvägabringande af
hud ban kallar »une situation pronuucée» genom ett »parti hardi». lian önskade
itt konungen skulle uppehålla sig i Mora ett par dagar och ville begifva sig dit
för att öfverlägga med honom om utförandet af denna hemlighetsfullt antydda
plan. »Rien n’est de pius de conséquence», tillägger han, »que votre séjour en
Dilekarlie. Si vous eu sortez à cettc beure sans étre maitre chez vous, il fandra
de* raoyens moins réconnus pour le devenir*. Konungen afböjde förslaget, under
förklarande att hau föredrog »mezzi termini* och fann det »d’une nature trop
dan-cereine pour le total, mais bon dans une extrémitéu. (Écrits de Gustave III, T.
V: 107. Falun 19/m 1788). Hvari bestod detta förslag? — Iuga oss tillgängliga
papper lemna upplysning derom, och konungen berättar sjelf att ban bränt upp
A:i farliga bref. Frågan kan möjligen hafva varit att med dalkarlarne tåga till
Stockholm och åvägabringa en statskupp, ined eller utan sammankallande af en
ri\«Ug. Eller kan Armfelts förslag stå i något slags sammanhang med den fråga
om konungens abdikation, som ännu d. 17 Sept. i Falun ventilerades af den ko*
Bloden följaktige president-sekreteraren von Asp (se Wahrenberg, Bidrag t. hist.
om GosUf III:s sista regeringsår, i Tidskr. f. litteratur 1851, 8. 330)? — Om
önskvärdheten af riksdag talar Armfelt ofta i bref till sin hustru och hoppades förmå
konungen dertill: »Je triomphe enfin», skrifver hau d. 23 ,, från Karlstad, »et j*espère
<|Gf jeudi avec la pöste vous aurez le riksdagskallelsen à Stockholm. Cest en
do&oant la démission de toutes mes places, que j’ai pu éviter la guerre civile,
au fond aurait niieux convenu ä mon courage et k mes talens, qu’une diète, oii
je prévois mille chagrins». — Danskarnes inbrott omöjliggjorde alla rikadagsplaner,
ocli konungen var föga benägen att lyssna till Armfelts planer att draga sig tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
