Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkväpningen i Sverige 1788, af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
ELOF TEGNÉR.
10
trädesvis hade sin grund i egennyttiga beräkningar. »Under min
resa till Kristinehamn», berättar han, »blef min vagn vid alla
skjutsombyten omringad af bönder, hvilka togo emot mig nästan
som om jag vore en gud. De sade mig att de visste att jag var
en tapper man, min konungs och folkets vän, »intet ryskt
sinnad», och att jag kom dit för att sätta deras land i
forsvars-tillstånd, samt att jag blott behöfde säga ett ord, så skulle de
gå man ur huse. De erbjödo sig att draga min vagn, att följa
mig på ögonblicket och slå ihjäl alla dem som i själen voro
ryssar» Äfven i Kristinehamn och Karlstad blef Armfelt
mottagen såsom en landets räddare. Likväl funnos i dessa bygder
en mängd af dem som han kallar »frondeurs enragés».
I Karlstad sammanträffade Gustaf III och Armfelt d. 24
Sept. Danska arméens snara inbrott kunde nu icke betviflas
— det egde rum samma dag; och konungen sjelf torde väl
knappast ha väntat något af det personliga möte med prinsen
af Hessen, hvarom han från Karlstad d. 24 Aug. genom svenske
generalkonsuln i Kristiania Martinau väckte förslag 2). Konung
Gustafs vistelse i Karlstad medförde åtskilliga
regeringshandlingar af vigt vid försvarets ordnande. En utredningsdeputation,
som gemensamt med Armfelt och den fore honom till Karlstad
afsände generalauditören Herman af Låstbom3) skulle ordna
gräns-forsvaret, tillsattes omedelbart efter konungens ankomst till
Karlstad. Armfelt blef dess ordförande; ledamöter voro 14 af
provinsens framstående män, officerare, tjenstemän och bruksegare.
Och några dagar senare, d. 29 Sept., utfärdade konungen sin
märkliga kungörelse »angående de stämplingar, rikets fiender foretaga
att söndra svenske män och förleda dem från den trohet, de
konungen och riket skyldige äro». Det var denna kungörelse,
som i de mest skilda landsändar kallade folket i vapen; den är
alt anse såsom ett manifest från Sveriges konung till dess folk
mot rikets yttre och inre fiender. »Då fienden», heter det, »ej
ser sig med uppenbart våld allena kunna åstadkomma vårt
gemensamma förderf, vill den med ränker och stämplingar for-
’) Armfelt till sin hustru 2% (Åminne ark.).
2) Nielsen, anf. s. 155. Martinau träffade prinsen först i Uddevalla och
tick ett bestämdt afslag på sin framställning.
3) Låstbom var kand i Vermland sedan äldre tider, och hade af konung
Gustaf varit använd såsom kunskapare rörande förh&llanden i Norge (se Nielsen
s. 40), men var, enligt Armfelts ord till sin hustru, »cordialement dètesté» på
grund af sitt högdragna väseu. Kungörelsen om utredningskonimissioneu, dat.
Karlstad d. 24 Sept., är kontrasignerad af Lastbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
