Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till den väpnade neutralitetens historia i norden, af Carl Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 ETT BIDRAG TILL DEN VÄPNADE NEUTRALITETENS HISTORIA I NORDEN. 253
bref visade sig nitisk tor denna sak. I början af Jan. frågade
han Asseburg, om hans hof ännu vore böjdt for förbundet, och
begagnade tillfället att framställa nyttan häraf och vidlyftigt
utbreda sig öfver svenska nationens önskan att på det närmaste
förbinda sig med Danmark. Asseburg försäkrade om sitt hofs
fortfarande fasthållande af planen, men att man skulle i största
tysthet behandla denna sak och framför allt laga att den ej
förelades ständerna, förrän man vore öfverens 0111 de allmänna
punkterna 1).
Emellertid inkom till svar å K. Maj:ts ofvannämda
framställning till riksdagen från sekreta utskottet en skrifvelse till
kanslipresidenten Höpken, innehållande ett betänkande om
statssystemen i Europa och om fredens bibehållande för Sverige, om
det snart äfven i Europa utbristande kriget mellan Frankrike och
England, tör hvilket allt utskottet ville i tid vara betänkt på
åtgärder; hvarför det åstundade att få veta riksrådets tankar: »om
nämde konjunkturer i gemen, hvad Sverige sig af sina grannar
må hafva att tillförse, om en sammansättning med Danmark
till handelns befordrande» 2). Höpken meddelade denna
skrifvelse åt rådet den 22 Jan., och erkände detsamma nyttan af
det danska förslaget, men beslöt på kanslipresidentens råd, att
kanslikollegiets yttrande skulle infordras och under tiden genom
svenska sändebudet i Köpenhamn underrättelse inhämtas om
beskaffenheten af den danska utrustningen, som redan börjat. Några
dagar derefter kunde Höpken meddela, att rådets åsigt delades
af såväl kansli- och kommerskollegierna som af K. Maj:t. A det
forras vägnar hade äfven Fleming (vid riksdagen utnämd till
riksråd) uppsatt ett förslag till en traktat, hvilket Höpken
sedermera utarbetade och i Febr. framlade för sekreta utskottet.
Om dess behandling der anse vi oss böra anföra Asseburgs ord,
då han till sitt hof afsände detsamma: »Jag kan ej bättre
rekommendera det än med Höpkens egna ord. Han försäkrade
mig mer än en gång, att propositionen härom mottogs med stort
bifall (applaudissements) och så få invändningar, att utkastet
lästes, diskuterades och gillades på en halftimme, »décision trop
prompte pour tout autre affaire que pour celles oti la cour de
Dannemarc se trouvait interessée». Vidare hade Höpken
försäkrat, att nationen skulle med glädje se en åtgärd, »som skulle
’) Asseburgs bref d. 9 Jan. i bans »Relationes». U. A.
’) Rådsprot. d. 22 Jan. 1756. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
