Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till den väpnade neutralitetens historia i norden, af Carl Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
C. 8 PR INC HORN.
2
visa för hela Europa den lyckliga enighet, som består mellan de
två hofven» *).
c ’
A andra sidan framstäldes af engelska sändebudet i
Köpenhamn, Titley, som trots danska hofvets försäkringar varit mycket
misstänksam och orolig med anledning af den danska
utrustningen och de stora proviantuppköpen och antagligen äfven kommit
under fund med Danmarks och Sveriges underhandling,
klagomål öfver den franska fartyg medgifna friheten och att Sverige
blifvit förledt till liknande medgifvanden och utrustningar 2). Och
i Stockholm tillkännagaf preussiska sändebudet Solms enkelt
men hotande, att »en neutralitetstraktat blifvit ingången mellan
England och Preussen till rons bibehållande i tyska riket, i
hvilken man hoppades att Sverige skulle deltaga» 3).
Så mycket angelägnare blef man å svenska sidan att
fullborda underhandlingarna om förbundet med Danmark. Asseburg
uppmanades att pådrifva affären; Frankrike, hette det nu, hade
gifvit frihet åt främmande nationer att handla på dess kolonier,
och det vore blott de nordiska länderna, som genom antalet af
sina skepp och sina förbindelser kunde deraf draga fördel; en
sådan traktat skulle göra de båda makterna respekterade till
sjös o. s. v.4).
Vid midten af April kunde Asseburg inlemna sin regerings
kontraprojekt, hvaröfver man i Stockholm visade stor belåtenhet.
Förslaget öfverlemnades först åt kanslikollegium att deröfver yttra
sig, och försedt med några anmärkningar, som mest rörde
enskilda uttryck, inkom det derefter till rådet d. 29 April. Danska
regeringens förslag, i strid mot det svenska, att flottorna skulle
hafva särskilda stationer, bifölls så till vida, att man ansåg, att
de efter två å tre veckor borde förenas »i öfvertygelse att
föreningen af de två flottorna skulle gifva ny glans åt den intima
förbindelsen mellan hofven och göra bådas flaggor respekterade, om
de voro förenade under en chef» 5). Vidare ansåg man, att
traktaten borde gälla blott under tiden för kriget mellan Frankrike
och England och inga makter anmodas till deltagande i
förbundet. De riksråd, som egde säte i kanslikollegium, skulle träda
’) Asseburgi bref d. 3 Febr. och 14 Mars (rec. denna dag; sista delen roed
datum borta). U. Ä.
3) Faxell till kanslipres. d. 8 Apr. H. A.
*) Råds prot. d. 15 Mars. R. A.
4) Asseburgs bref d. 9 Apr. U. A.
8) Asseburgs bref d. 20 Apr. U. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
