Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett bidrag till den väpnade neutralitetens historia i norden, af Carl Sprinchorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 ETT BIDRAG TILL DEN VÄPNADE NEUTRALITETENS HISTORIA I NORDEN. 255
i underhandling med danske envoyén. Sedan derefter såväl
sekreta utskottet som K. Maj:t förklarat sig intet hafva att
tillägga, kunde underhandlingarna börja.
Att konferera med Asseburg befullmäktigades samma dag
Höpken och Ekeblad, och den 5 Maj hölls törsta
sammankomsten, der Höpken i de varmaste ordalag uttalade sitt hofs
tillfredsställelse öfver denna utsigt till en närmare förbindelse
mellan de bägge fordom allför länge söndrade nordiska kronorna 1).
Vi förbigå öfverläggningarna om enskilda uttryck: en principfråga
uppkom af större betydelse. Svenska underhandlarne framhöllo
en grundsats, som skulle hafva gifvit helt annan farg åt hela
förbundet och en långt större betydelse både med afseende på
dess verkan och såsom ett moment i den internationela
sjörättens utveckling, nämligen grundsatsen, »fritt skepp, fritt gods»
upptagen i första paragrafen, dervid de åberopade traktaten år
1693, som varit affattad i denna mening. Asseburg, som aldrig
underlåtit att framhålla Danmarks afsigt att bevara en noggrann
neutralitet särskildt af farhåga för England, protesterade mot
detta uttryck, men ville hänskjuta saken till sitt hof. Vidare
öfver I a des om stationerna för flottorna, lottdragning om högsta
be fölet, instruktion för cheferna *). Emellertid var man ense
i sak, så att svenska flottans utrustning kunde börja, medan
Asseburg afvaktade sitt hofs svar på de vid konferensen gjorda
framställningarna. Detta ankom, och den 2 Juni hölls ny
konferens. llufvudanmärkningen å danska sidan gälde naturligtvis
uttrycket »fritt skepp, fritt gods», hvilket man fordrade skulle
uteslatas för att ej väcka Englands misstro mot traktaten, enär
denna grundsats var så direkt motsatt engelska hofvets s);
Asseburg framhöll »la délicatesse d’une nation flere et jalouse de la
puissance maritime, Tinégalité entre nos forces et les leurs et
1’attention que nous devrions avoir å éviter qu*en courant apres
nn gain incertain, nous ne mettons pas en jeu ou notre commerce
actuel ou Thonneur de nos nations^, och tillade att hans hof
aldrig skulle samtycka till uttalandet af denna grundsats. De
svenska underhandlarne åter fast höllo, att borttagandet af orden
skulle försvaga traktaten, men föreslogo en utväg att iakttaga
principen, utan att utsätta det i traktaten, genom att tillägga
’) Konf.prot. i Sv. R. A.
J> Aisebuiya bref d. 7 Maj. U. A.
3) Konferemprot. U. A. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
