Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 031
JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.
305
umgänget ined lärarne satte dessa i tillfälle att utöfva en
noggrann tillsyn öfver sina lärjungar l). Det var äfven en studerande
rid detta universitet, nämligen Nicolaus Magni, som konung Gustaf
gaf befallning att uppsöka den lärare, hvilken skulle meddela
hertig Erik dess första undervisning *). Utan tvifvel har vistelsen
vid Luthers och Melanchtons högskola varit i flera afseenden
bestämmande för den framtida rigtningen hos Jöran Persson samt
gifvit många medel i hans hand att en gång tillvinna sig ett
afgörande inflytande på sin jämnårige herskare. Vidskepelse
spelade der ännu en icke obetydlig roll och i dess sällskap utbredde
m äfven den tro på ett oundvikligt öde, hvarmed mången i dessa
tider viste att i nödfall stålsätta sig emot så väl egen som
andra menniskors nöd och elände. Astrologien stod nu i flor.
Melanchtons egna ord voro, att Gud väl icke afträdt verldens
styrelse åt stjernorna, men att han ledde det inflytande dessa
utöfvade. Matematiken erhöll sin förnämsta betydelse såsom
hjälpvetenskap för astrologien; läkarekonsten betraktades nära
nog som en trollkonst, hvars hufvuduppgiflt bestod i att utforska
verldskropparnes inflytelser och inbördes forhållanden. I filosofi
och historia toreläste Melanchton sjelf, rättsvetenskapen vårdades
af den tidens förnämste rättslärde och äfven hågen for de sköna
konsterna väcktes och underhölls 3).
Far nian tro det loford, som blifvit egnadt Jöran Persson
i anledning af hans studier vid detta universitet, så gjorde han
der bemärkt genom flit och grundligt arbete. Man eger
nämligen i behåll ett till honom dediceradt latinskt poem, författadt
1562 af en studerande från Reichenbach, vid namn Yenceslaus
Heroldt, hvilken inskrefs vid Wittenbergs universitet kort fore
Jöran Perssons afresa. Denne kom sedermera till Stockholm
och sökte genom smickrets bepröfvade makt tillvinna sig den
da mäktige Jöran Perssons ynnest. Dikten skulle väl egentligen
vara, såsom dess titel lyder, en »beskrifning öfver Sverige», men
författaren hade valt detta Ämne endast för att komma i tillfälle
att besjunga sin beskyddare, hvilken prydes med benämningen
’) Grohmann, Anoden der Universität zu Wittenberg. Meissen 1801
Del I, .. 130 ff.
*) Georg Norman» som slutligen blef Svea Rikes R&d. De
rekoinmenda-tionibref, Lothei och Melanchton för honom och den hemvändande studenten
Michael Agricola, slutligen biskop i Åbo, år 1539 utfärdade, finnas tryckta i Handl.
rör. Skand. hist., 4, s. 38 och 44.
’) Grohmann, l. c. sid. 165 o. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
