Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
OM JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÅMND.
347
hvilka flytt undan det straff, sora i deras hemland hotade dem,
och bidrogo att underhålla den förskräckelse för danskarnes
grymhet, som, enligt till Jöran Perssoiv insända spionberättelser,
hadé bemäktigat sig den svenska allmogen. Elfsborg var en af
de vigtigaste punkterna på den svenska försvarslinien, der man
alltid måste vara beredd på ett hufvudanfall. Dessutom var
bela den norska gränsen osäker. Det var att antaga, att
danskarne icke skulle forsumma att värfva norska knekthopar för
att med dem göra öfver fjällen ett infall i det ganska värnlösa
Norrland. Det hade fordrats kloka öfverläggningar och en lugn
besinning tor att under sådana omständigheter klart uppfatta
ställningen och uppgöra sådana planer tor krigsoperationerna att
icke den visserligen af föregående fejder ansträngde, men dock
alltid vaksamme fienden skulle få öfvertaget. Konung Erik var
icke mannen att utföra ett sådant värf.
Det tillhör icke vårt ämne att steg för steg följa konung
Erik på hans krigiska bana. Några anknytningspunkter erbjuda
sig dock, vid hvilka vi vilja något uppehålla oss. De låta oss
tillfyllest skåda den bedröfliga oreda och planlöshet, som rådde
i hans befallningar och åtgärder under detta nordiska sjuårskrig,
och som tillfullo berättigade hans rådgifvare att under krigets
senare afdelning söka hälla honom så aflägsen från
krigsskådeplatsen som möjligt. Inga beräkningar uppgjordes öfver
tillgången på den proviant, som i de olika landsändarne borde
in-drifvas for arméns och flottans behof*). Vapen och
ammunition anskaffades antingen i sista stunden eller alldeles icke. Då
en höfvidsman anlände till en provins för att der uppbåda
knek-tarne, hade nyss förut en aunan med dem aftågat till annat
hall. Knappt hade den ena befallningen blifvit afsänd, förr än
den efterföljdes af en fullkomligt motsatt, o. s. v. Under sådana
forhållanden var det icke svårt att skjuta skulden för ett
företags olyckliga utgång på dem, hvilkas enda fel dervidlag var
att de icke kunde göra det omöjliga. I det längsta borde dock
folket icke blott hållas i okunnighet, om någon seger blefve
fienden beskärd, utan äfven genom falska uppgifter bibringas
öfvertygelsen om att lyckan åtföljde konungens vapen. Konungen
’) Så anmälde t. ex. Sigvard Krase i bref till Jöran Persson, dat. Elfsborg
à. 3 Juni 1561, att då ban i Vestergötland skulle indrifva kyrkotionden för
skepps-flottans behof, befans större delen af spanmålen förut bortförlänad o. s.. v.
(R. a. Acta Hist.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
