Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
C A EL SILFVERSTOLPE.
6
att dermed begifva sig till Livland, för att mönstra och aflöna
de dervarande tyska knektar, som stodo under Klaes Kursels,
Henrik Rutes och Joakim Meyers befäl. Han torband sig äfven
att hälla det honom lemnade uppdraget att mönstra trupperna
fullkomligt hemligt för befälhafvarne, att icke låta dem få
kännedom om de anmärkningar ban kunde anse sig böra ineddela
konungen samt att, i fall allt vore i god ordning, utbetala solden,
så vida tyskarne ville gå in pa att svärja konungen trohetsed
på trenne ars tid, räknad ifrån deras första inträde i hans tjenst,
och att »genom natt och dag» skynda till Sverige *). Isak
Nilsson utdelade penningarna, men i början af följande är blef han
af Jöran Persson2) instämd inför Nämnden, sedan det visat sig
att konungen, som beräknat att på detta sätt erhålla en hjelp
trupp af 1000 ryttare i Sverige, icke erhållit en enda man. Isak
Nilsson, som, att döma efter redogörelsen för ransakningen, icke
synes hafva haft ett enda ord till sitt försvar, blef med stöd af
det inför Nämnden uppvisade förpligtelsebrefvet, förklarad
skyldig att återbetala de uppburna penningarna. Ett annat straff,
förlust af ära och lif, ådömdes honom derföre att han låtit bade
ryttmästarne och andre få kunskap om hans uppdrag att mönstra
knektarne s).
Åtminstone Kursels ryttare kommo dock öfver till Sverige;
han sjelf var nämligen en af bisittarne i Nämnden, då (i April
1566) en vidlyftig rättegång anstäldes i Upsala emot de tyske
ryttarne under Alefelts och Buntings fanor. Såsom vanligt var
Jöran Persson åklagare. Desse knektar hade alltid varit K. M:t
ohörsanime och, sa snart de blifvit bortkomnienderade, hade de
tillstält myteri och derigenom omöjliggjort månget krigsföretag,
såsom Jöran Persson bevisade. Dessutom hade de med mord
och slag öfverfallet K. M:ts undersåtar, hvar de dragit fram, sa
att fienderne icke kunnat vålla större elände, hvilket dels Jöran
Persson bevisade genom att förete skriftliga klagomål fran folket,
dels ock Nämnden sjelf erfarit af män fran Vestergötland, som
bevistat senaste herredag i Stockholm. Äfven berättade Jöran
Persson, att de tyske ryttarne, i synnerhet de, som tillhörde
ofvannämnda begge fanor, haft i sinnet förräderi mot konungen
och riket, och ämnat att, i fall konungen nedsändt till dem
1) Hans förpligtelsebref tinnes intaget i Nämndens protokoll fur den 7
Jan. 1504.
2) Enligt konungens befallning af d. 1 Nov. 1563. Riksreg.
3) Domb. d. 7 Jan. 1564.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>