Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
031 JÖRAN PERSSON OCH KONUNGENS NÄMND.
361
na gra underhandlare (kommissarier), »med flygande fanor draga
till konungen af Danmark och föra samme kommissarier ined
si*;, antingen lefvande eller döde». Jöran Persson viste ock
förtälj a, att de tänkt med andre »afvikne förrädare» rymma öfver
till fienden, 0111 de icke denna gång blifvit derifrån hindrade.
Da konungen ville lata sin profoss gripa anstiftarne, hade de
vägrat utlemna dem och hotat konungens folk. I sista striden
hade de icke skjutit ett enda skott på fienden, utan flytt och
lemnat de andra trupperna i sticket. Äfven hade de tagit i sin
tjenst och fört med sig mer än fyrtio svenskar, finnar,
holstei-nare eller jutar, samt åtskillige krigsfangar ifrån Varberg,
Elfsborg och flottan.
Desse tjenare stäldes nu äfven för rätta. Att här varit
ett uppenbart myteri i fråga, lider intet tvifvel, och det fans
derföre giltiga anledningar att förfära strängt. Det ser nästan
ut, som om denna rättegång snart försvunnit icke blott ur tyska
legotruppernas utan äfven ur konungens, Jöran Perssons och
Nämndens minne. Tyskarne läto sig åtminstone icke varna af
detta exempel och konungen och hans män kommo icke att
erinra sig denna tyskarnes tygellöshet, da Nils Sture ett år senare
skulle straffas bl. a. derföre, att han icke förmått styra dem.
Tretiotvå dödsdomar afkunnades denna gang. Jöran Persson
insände till konungen förteckning på de lifdömde för att om
dem vidare erhålla konungens befallning. Konungens vilja var
att fyra af de anklagade, dock icke lifdömde, skulle fa
qvar-stanna i hans tjenst, i fall de icke stämplade med de afvikue
forrädarne. Jost Alefelt skulle först »pinligen förhöras» och
sedan jämte de andre afrättas, dock icke i Upsala utan i
Vestergötland, »på det våra undersatar matte förnimma att vi sadana
otillbörliga handlingar, som de der bedrifvit, icke vilja hafva
onäpsta»; tillsammans stadfästades 22 af dödsdomarna. De
be-nadade sändes till straffarbete i Sala grufva *).
Ett icke ringa antal orättradige fogdar och
kammarskrifvare blefvo äfven dömde till döden. Merendels bestod deras
brott deri, att de fört falska räkenskaper, enligt hvilka de skulle
hafva uppburit mindre eller utbetalt mera än i verkligheten skett.
En fullständig förteckning på de lifdömde finnes i bilagan, hvar-
Konongen till J. P. d. 7 Mnj 1560. Riksreg. Dessutom bekräftar
kon-Qßsren i detta bref dödsdomarna öfver ü knektar, hvilka** uamn icke föreko in ma
i Nimodeiis protokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
