Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
OM JÖRAN PK11SSON -OCII KONUNGENS NÄMND.
363
denna anklagelse. Skeppslasten skulle ban ersätta 1). Domen
omnämner icke, huru straffet skulle förvandlas i händelse, såsom
troligt är, ersättning icke kunde åstadkommas.
Myntmästaren .lost Höijer blef af Jöran Persson instämd
inför Nämnden. lians mvntsvenner hade anmält, att han alltid
vid smältningarna plägade i ugnen inkasta någonting, som han
inlagt i ett papper, och de misstänkte att detta icke vore ärligt
handladt. Han hade ock i sitt hus uppgräft en stor skatt, som
den föregående myntmästaren Anders Hansson der nedgräft,
samt låtit några tyska mvntsvenner stjäla stora summor ur
myntet. Anklagelserna voro dock falska och återtogos; endast hvad
första punkten angick, förklarade han, att myntaren alltid måste
i sista stunden pröfva massan och »göra tillsättningen allt efter
soiu den är bättre eller sämre». Detta intygade äfven de häruti
torfarne vittnena, herr Dionysius Heurreus och Sven Uj örnsson
Detta är ett exempel, ibland flera, derpå, att Nämnden icke
alltid fälde de personer, Jöran Persson stämt inför rätta. Här
framställer sig sålunda frågan i hvad mån Jöran Persson kan
sägas hafva styrt Nämnden. Då domen 1569 tåldes öfver Erik,
voro tvenne af anklagelserna eiuot honom, att »dian inrättat sin
egen Nämnd eller domstol, der alla saker efter vissa artiklar
och Jöran Perssons angifvelser blefvo afdömda, när Sveriges lag
de anklagade ej kunde fälla, och att han stiftat en sådan lag för
angifvare, det de skulle fa hälften af böterna och Jöran Persson
det Öfriga»3). Äfven viste Jöran Perssons samtida berätta,
huru som det var han, som forestafvade Nämnden de domar,
hvilka borde fallas. Att det oaktadt de af honom anklagade
stundom af Nämnden friades, bevisar endast, att han någon gång
låt rätt ga for våld och de anklagade kunde då prisa sin lycka.
Men var det deremot så, att Jöran Persson icke ville gå in på
att gifva vika, måste Nämnden i stället göra det. Hans
tillgång pa anklagelsepunkter var då lika outtömlig, som hans
lag-skipande vilja oemotståndlig. Huru han dervid gick till väga,
lär oss Nämndens dombok på mer än ett af sina blad, och på
ett ställe berättar den derom följande:
Den 14 Okt. 1564 blefvo Mårten Tomasson och Jöns
Månsson af konungens tillförordnade ståthållare anklagade inför Näinn-
!) Dom b. d. 24 Jan. 1566.
*) Ibid. 23 Mars 1565.
*) Celsius: K. Erik XIV:s hist. 2:a uppl. s. 310.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
